I själva verket kan värdet som man ska använda för både ljusstyrka och färgtemperatur variera en hel del mellan olika skärmar och kalibratorer om man vill få ett korrekt resultat.

Men vi tar det från början. Har du en bra skärm, en skärm som kan visa din bild som bilden verkligen ser ut? När jag testar skärmars prestanda använder jag ett antal testbilder för att se hur skärmen fungerar.

Den första bilden, Grangerbilden, innehåller i princip alla de färger som finns i färgrymden Adobe RGB. Det gör det lätt att kontrollera om skärmen klarar av att visa dessa färger korrekt. Efter det att jag öppnat bilden använder jag Photoshops korrekturinställningar (Visa > Korrekturinställningar > Egen). I denna dialogruta lägger jag in min skärmprofil vid »Enhet för simulering«. Sedan aktiverar jag funktionen »Tryckbarhetsvarning« (Visa > Tryckbarhetsvarning). Ju större del av bilden som nu gråfärgas, desto snävare färgomfång har skärmen. 

Genom att ställa in dialogrutan för egna korrekturinställningar så att skärmprofilen anges vid enhet för simulering och sedan aktivera funktionen tryckbarhetsvarning kan du få en god uppfattning om hur stort färgomfång din skärm har. 

Har du en skärm som kan visa 100% av Adobe RGB visas då ovanstående bild.

Ju mindre färgomfång din skärm har, desto mer av bilden kommer att gråfärgas. De färger som visas  där denna varning aktiveras är för mättade och intensiva för att din skärm ska kunna visa dem korrekt.

Nackdelen med en skärm med snävt färgomfång är att intensiva, mättade färger ser blekare ut än vad de egentligen är. På skärmen kan dessa färger se bra ut, men i själva verket kan de vara alldeles för mättade, vilket medför problem när bilden ska tryckas.

Tidigare var det sällsynt med skärmar som klarade av att visa alla de färger som färgrymden Adobe RGB innehåller, men idag blir det allt vanligare att skärmar kan återge alla dessa färger. 

De två följande bilderna visar om skärmen klarar av att återge de allra ljusaste och mörkaste valörerna korrekt. Bilden Svartpunkt består av en helt svart bakgrund, på vilket det ligger kvadrater i olika mörkgrå nyanser. På en bra skärm ska man kunna urskilja alla dessa kvadrater, på en sämre skärm syns inte skillnaden mellan en grå yta med RGB-värdet 16, 16, 16 och den svarta bakgrunden. 

Bilden »Svartpunkt« gör det enkelt att bedöma hur skärmen klarar av att återge de allra mörkaste valörerna. På en bra skärm bör du åtminstone kunna se den mörkgrå rutan som har RGB-värdet 6, 6, 6. De bästa skärmarna klarar av ett värde på 2, 2, 2.

Bilden »Vitpunkt« gör motsatsen, den visar alltså hur bra din skärm är på de allra ljusaste valörerna. 

Bilden Vitpunkt är uppbyggt på samma sätt, men nu med ljusgrå kvadrater mot en vit bakgrund. På en bra skärm ska du kunna urskilja den ljusgrå ytan med RGB-värdet 254, 254, 254. 

Den fjärde bilden jag använder innehåller toningar i svart, rött, grönt och blått. På bilden Skärmtest tittar jag efter bandningar, det vill säga att vissa partier förlorar sin separation. Toningarna ska ju kontinuerligt ändras från vitt till en maximal mättnad. På en dålig skärm ser man att vissa partier tappar denna variation. Gråskalan ska också vara grå i alla tonsteg. Men sämre skärmar ger ofta en gråskala som varierar lite i färg. Vissa valörer kan se lite grönaktiga ut, andra lite magentafärgade. 

Bilden »Skärmtest« avslöjar om din skärm inte kan återge en färgtoning jämnt. Särskilt de gråa valörerna visar ojämnheter på en sämre skärm.

Kalibrera skärmen

Om du har fått OK på dessa testbilder har du en bra skärm. Nu gäller det bara att kalibrera och profilera skärmen till rätt färgtemperatur och ljusstyrka. Om du inte gör utskrifter som du sedan ska jämföra med skärmen kan du testa med att kalibrera din skärm till 5 800K och en ljusstyrka på 120 cd/m². Det är ett standardvärde som ofta ger ett godtagbart resultat.

Om du efter kalibrering/profilering tar upp en grå bild och ser att grått verkligen ser grått ut, då har du hittat fram till rätt färgtemperatur och ljusstyrka. Sitter du i ett rum med optimal belysning bör du hamna rätt med dessa värden. Men det kräver alltså att du har en optimal rumsbelysning, vilket innebär att du bör ha en färgtemperatur på 5000K och en ljusstyrka vid din skärm på 50-100 lux. 

Ljusstyrkan i ditt rum är lätt att mäta upp om du har en lös mätare för infallande ljusmätning. Placera mätaren vid skärmen och rikta den rakt mot dig. Om du då mäter upp ett EV-värde på cirka 5, då har du rätt ljusstyrka i ditt rum. EV 5 motsvarar bl. 5,6 vid 1 sek om du har en ljuskänslighet på 100 ISO. Mäter du med kamerans mätare kan du mäta mot ett gråkort och då bör du få samma värde. Mäter du mot ett vitt papper bör mätaren visa bl. 5,6 ½ vid ¼ sek vid 100 ISO.

Om du ska matcha en utskrift mot din skärm är det lite svårare att hitta fram till rätt inställning. Du behöver ett bra betraktningsljus för att du ska kunna se din utskrift med samma ljushet som det du ser på skärmen. Betraktningsljuset ska ha en färgtemperatur på 5000K och en ljusstyrka på 500 lux,  vilket motsvarar ett EV-värde på 7,5 – 8. Det är en exponering på bl 4 vid 1/15 sek vid 100 ISO om du mäter det påfallande ljuset eller mot ett gråkort, bl 8 ½ vid 1/15 sek om du mäter mot ett vitt papper. 

När du har ett bra betraktningsljus lägger du upp en referensbild i detta ljus och tar sedan upp samma bild på skärmen. Själv använder jag ett ColorChecker-kort som min fysiska bild, eftersom den tillverkas mycket snäva tillverkningstoleranser. Det gör det enkelt att jämföra bilden på skärmen och den faktiska bilden i betraktningsljuset. Jag justerar min skärms färgtemperatur och ljusstyrka till dess att bilden på skärmen och min ColorChecker-kort ser likadana ut. Jag hamnar på ett värde på 5400K och en ljusstyrka på 110 cd/m² på min skärm. Men det innebär inte alls att du kommer få samma värde. Testa olika värden till dess att du får den bästa överensstämmelsen mellan skärm och din bild.

När du hittat den färgtemperatur och den ljusstyrka som ger dig samma utseende på skärmen som på den faktiska referensbilden, då har du hittat fram till de rätta värdena för din skärm

Profilera skärmen

Det är många som tror att det räcker med att ställa in skärmens ljusstyrka och färgtemperatur på ett bra värde. Men i själva verket är det bara halva delen, nu måste skärmen profileras. Det innebär att skärmens färger mäts upp av en skärmkalibrator och att kalibreringsprogrammet skapar en skärmprofil. Denna profil används sedan av program som Photoshop, Lightroom, Aperture med flera, program som är färghanterade för att anpassa färgerna till bästa möjliga färgåtergivning.