Vad är DSM?
DSM-direktivet är ett nytt upphovsrättsdirektiv som röstades igenom i EU under våren 2019. Tanken med direktivet är att etablera en mer modern och balanserad marknad vad gäller upphovsrätt inom EU. Direktivet är framför allt fokuserat på upphovsrätt i digitala miljöer, som till exempel på internet.

Vad får det för konkreta konsekvenser?
I nuläget är det svårt att exakt säga vilka konkreta konsekvenser direktivet kommer att få. Men områden som direktivet avser att reglera är bland annat möjligheter för upphovspersoner att få ersättning från mediehusen när artiklar de publicerar på nätet används av de stora plattformarna (läs: Google, Facebook, Apple och andra nyhetsaggregatorer). DSM kan i bästa fall leda till att upphovspersoner kan få skälig ersättning för den användning som sker av upphovsrättsligt skyddat material på de olika plattformarna. De kan även få information av licenstagare och underlicenstagare om användningen av deras verk.

Varför är det så mycket snack om DSM nu?
Justitiedepartementet håller just nu på att omvandla bestämmelserna i EU-direktivet till svensk lag. Under hösten har SFF fått DSM på remiss. Det betyder att vi svarar på de lagförslag som utredningen lagt fram. Tanken är att DSM ska genomföras i svensk lag 1 juli 2022.

Varför är det viktigt att prata om?
För att det påverkar upphovspersoners möjlighet att få betalt, hantera sina rättigheter och få information hur rättigheterna faktiskt används.

På vilket sätt kommer det få konsekvenser för fotografer?
Om det implementeras på rätt sätt kan organisationer som företräder fotografer genom avtal med bland annat plattformarna få mer pengar, och i förlängningen därmed de som är medlemmar i dessa organisationer. Fotografen själv får möjlighet att kontrollera sina rättigheter bättre och därigenom få bättre betalt.

Vad står det i artikel 15 och varför är det viktigt att förstå vad just den artikeln handlar om?
Artikel 15 har rönt mycket uppmärksamhet, och har av vissa kallats för länkskatt. Mer korrekt formulerat innebär artikeln att presspublikationer (exempelvis dagstidningar) ska ha möjlighet att begära ersättning när plattformar som Google och Facebook använder deras artiklar, genom att publicera textutdrag. Upphovspersonerna har sedan rätt till en andel av de intäkter som presspublikationerna får genom denna rätt. Individers personliga nyttjande och icke-kommersiellt nyttjande påverkas inte, och inte heller rätten att hyperlänka.

Vad betyder ”bestseller”-regeln?
Bestseller-regeln innebär att upphovspersonen kan få mer ersättning om den ursprungliga uppgörelsen om ersättning visar sig vara oproportionellt låg i förhållande till de intäkter som är direkt eller indirekt hänförliga till verket.

SFF har varit med och skrivit ett yttrande som gäller artiklarna 18–23 i direktivet. Vad handlar dessa om?
Det handlar bland annat om regler för att stärka den enskilda upphovspersonens avtalsställning, möjligheter att få skälig ersättning för upplåten nyttjanderätt till sina verk, information om hur verken används, införande av en alternativ tvistemekanism för lösande av informationsfrågor och ”bestseller”-frågor samt möjligheter till återkallande av vissa licensierade rättigheter som inte använts av licenstagaren.

Vad har Fotografernas Förbund gjort hittills?
SFF har arbetat med denna fråga sedan 2016 och har via KLYS indirekt representation i Justitiedepartementets referensgrupp för implementering av direktivet. Förbundet lämnar synpunkter på hur omvandling ska gå till så att våra medlemmars intressen tas tillvara.

Vilka på förbundet arbetar med detta?
Våra jurister, vår ordförande och vår verksamhetsledare.

Vad skulle hända om SFF inte arbetade med detta?
Risken är att fotografers intressen skulle kunna åsidosättas i sammanhanget då ingen annan part än SFF arbetar aktivt med att tala särskilt för denna yrkesgrupp.

Hur kan den som är upphovsperson påverka?
Du kan som medlem i SFF stödja organisationens arbete för att förbättra fotografernas villkor och ta tillvara upphovspersoners intressen i denna och andra viktiga frågor.

Frågor: Jenny Morelli, redaktör F.
Svar: Thomas Riesler, förbundsjurist SFF