Hatthus i dubbel konstnärlig belysning

Bild: Gerry Johansson

Gerry Johanssons senaste fotoboksprojekt heter kort och gott: ”Hattfabriken/Luckenwalde”, och handlar om något som kan ses genom flera decenniers tidsavlagringar och i förhållande till en målerisk referens från 60-talet. Det har förutom bokformen blivit den pågående utställningen i Moderna Museets serie ”Moment” där Gerry Johanssons fotosvit från Luckenwalde visas samtidigt med museets diptyk ”Hatt & Mössfabrik” av Dick Bengtsson. Den utställningen är förövrigt förlängd mars månad ut.

Dick Bengtsson var en särling i svensk konst under sina verksamma år under 1960-, 70- och 80-talen. En postmodernist, åtminstone ur ett perspektiv, före postmodernismen. Den som känner hans verk från ”hakkorsperioden” åren 1968-72, minns säkert även hans målning av ett hus med en mycket egendomlig takkonstruktion. Den finns i några varianter, heter ”Hatt & Mössfabrik”, och bär just ett hakkors i målningens nedre kant. Målningarna har det där platta, Hötorgsmässiga och omisskännligt Bengtssonska draget. Tvillingbilderna är olycksbådande på något vis och inte enbart genom hakkorsen.

Gerry Johansson har genom sin generationstillhörighet ett särskilt förhållande till Dick Bengtsson som så många andra kollegor. Bengtsson är något av konstnärernas konstnär i vårt land.
Gerry Johansson har även ett särskilt intresse för Tyskland och dess historia, vilket inte minst manifesterades i den fotobok av hans hand som kom ut förra året med titeln ”Deutschland”.
Det är därför inte överraskande att den nya fotoboken och utställningen ”Hattfabriken/Luckenwalde” är ett närmande till den faktiska förebild som Dick Bengtsson såg i ett uppslagsverk där på 60-talet.

Bild: Gerry Johansson

Den märkliga byggnaden i målningen fanns och finns fortfarande och ligger i östra Tyskland. Idag håller den på att rustas som ett arkitektoniskt viktigt verk från Weimar-republiken där Bauhaus-skolan satte sin prägel på det arkitektoniska avantgardet på 1920- och 30-talen fram till nazisternas maktövertagande 1933.
Hatt- och mössfabrikens förebild heter ”Hutfabrik Friederich Steinberg Herrmann & Co” och ritades av Erich Mendelsohn i början av 1920-talet. Fabriken i Luckenwalde har genom decennierna och historiens vändningar fått flera lager av betydelser. Från början som ett exempel på den kulturellt dynamiska period som Weimer-republiken representerar. Den är också ett fint exempel på den framsynte Mendelsohns arkitektoniska språk. Han ritade exempelvis även ”Eisensteinturm” i Potsdam och textilfabriken ”Röda flaggan” i Leningrad.
Vid nazisternas maktövertagande tvingades han som många andra i landsflykt. Hatt- och mössfabriken genomlevde sedan de stormiga krigsåren och tiden i Östtyskland med skiftande funktioner. Bland annat har den skadats men överlevt de allierade bombningarna och var reparationsverkstad för den sovjetiska arméns stridvagnar under en period.  Efter murens fall 1989 har den mest fått förfalla, men ingår nu i ett upprustningsprogram.

Just den karaktäristiska takkonstruktionen som bidrar till den märkliga känslan i Dick Bengtssons målning är bara en del av fabriken, den del där färgeriet och torkavdelningen ligger. Men för den som känner till Bengtssons målning men aldrig varit på plats, ger Gerry Johanssons fotodokumentation av fabriken och staden Luckenwalde, ytterligare händelselager och insikter om historiens gång.

Bild: Gerry Johansson

Jag vill inte påstå att den lite dova och ödesmättade stämning som målningarna framkallar på betraktaren löses upp av Gerry Johanssons bildsvit. Tvärtom fördjupar den ett bakvatten som började med den nazistiska kulturskymningen i början av 1930-talet.
Gerry Johanssons speciella sätt att berätta genom stadsmiljön, blir här i boken och utställningen till en berättelse om politiska, sociala och samhälleliga förändringar. Luckenwalde som tidigt på 1800-talet blev ett radikalt och senare starkt socialdemokratiskt arbetarfäste i Tyskland, är idag en stad med många tomma hus och en omfattande industriepok fattigare.
Men som alltid med sin speciella visuella lyhördhet för Gerry Johansson sina bilder av föregångsfabriken över i en bildsekvens som belyser stadens historia och artikulerar därmed även stadens övriga arkitektoniska formspråk. Som vanligt syns inte en människa i bild, men i miljöerna, husen, tecknen på slitage och händelser, växer en stark berättelse om villkoren i Luckenwalde, och egentligen i hela Europa, fram. Företagsamheten har flyttat någon annanstans i kapitalismens (sista?) globala språng. Hattar och mössor görs billigare på annat håll i världen.

Men Mendelsohns hattfabrik håller på att resa sig ur förfallet och även om det inte är med vajande fanor och trumpetfanfarer kan man ana en möjlig framtid, ett växande motstånd, en hyllning till den fria tanke som en gång formade den i all sin modernitet. Hatt- och mössfabrikens pånyttfödelse kan ingjuta livsmod för att vända såväl Luckenwaldes som alla andra städers och landsändars i samma situation till en framtidstro.

”Hattfabrik/Luckenwalde” är som alla Gerry Johanssons utgåvor av en särdeles hög kvalitet – inte minst bildmässigt. Den vackra formgivningen svarar Greger Ulf Nilsson för och som därmed fullföljer de tidigare böckernas utseende formgivet av Henrik Nygren. Cecilia Widenheim står för en mycket rapp konsthistorisk orientering och lättillgänglig presentation av Dick Bengtssons aktuella målningar och konstnärskap.

Man kan säga att Gerry Johanssons fotodokumentation öppnar upp Dick Bengtssons lätt klaustrofobiska stämning kring hatt- och mössfabriken. Med sin utomordentliga känsla för det rumsliga och arkitekturen som språk, förmedlar Gerry Johanssons fotografier kraften i den omslutande tanke som formade inte bara denna fabriksarkitektur utan en hel tidsanda.
Och tveklöst växer även Dick Bengtssons konstnärskap genom den här boken. Det här är Gerry Johanssons försynta hyllning till en man som inte bara tycktes genomskåda sin samtid, han adresserade den insikten till framtiden i sin dubbelmålning ”Hatt & Mössfabrik” .

Gerry Johansson
Hattfabrik/Luckenwalde
(Johansson&Jansson AB)

STEFAN NILSON
redaktion@sfoto.se