Bibliotekarie Lidia Westerberg Olofsson och enhetschef Maria Sylvén ansvarar för de fotohistoriska samlingarna. De tusentals volymerna har bland annat ingått i Fotografiska föreningens och Fotografisk Tidskrifts bibliotek liksom Helmut Gernsheims och Helmer Bäckströms boksamlingar.

DET OMFATTANDE fotografibiblioteket är inrymt i moderna lokaler med utrymme för vård- och konserveringsarbete liksom forskarplatser. Samlingen har stor bredd med litteratur av skilda slag, klipparkiv och mindre poster äldre fotografi. Folianter och praktvolymer blandas med enkla priskuranter och småskrifter.    

   -Det är ett representativt fotografiskt bibliotek med arbeten från sekelskiftet 1800 och två hundra år framåt, säger enhetschef Maria Sylvén. Allt är tillgängligt för både den intresserade allmänheten, forskare och fotostuderande.

   -Biblioteket har kompletterats ända fram till för tio år sedan, poängterar bibliotekarie Lidia Westerberg Olofsson. Det handlar bland annat om ett större antal svenska och internationella fototidskrifter. Därmed ingår också visst samtidsmaterial i biblioteket även om tyngdpunkten ligger på äldre facklitteratur.    

   Den äldsta delen i dagens boksamling härstammar från 1880-talets Kalmar. Det var den unge Albin Roosval, som 1888 startade Fotografisk Tidskrift, som lade en första grund till vad som idag utgör Konstbiblioteket.’

DEN UNGE Roosval hade tre år tidigare öppnat Kalmars Läsesal tillsammans med några kamrater. Den låg i handlande A. R. Carlbergs gård och bestod av en läsesalong, ett konversations- och rökrum samt kapprum. Tidningen Barometern skrev:  

   ”Med inrättandet af en dylik läsesalong wore meningen den, att personer af alla klasser skulle beredas tillfälle att på lediga stunder när som helst under dagens lopp studera de större swenska tidningarne af olika politisk färg, universitets- och ortens tidningar, skämttidningar samt tidningar från Norge, Danmark, Tyskland, Frankrike, England m. fl. länder.”

   Den 2 januari 1885 öppnades läsesalen. Månadsavgiften var 2 kronor och kunde erläggas hos ”kassören Albin Roosval, som träffas å Kalmar enskilda bank”. Den 24-årige bankbokhållaren Roosval var anställd hos sin far som drev den lokala banken. Samtidigt var sonen engagerad i driften av läsesalen. Inte minst såg han till att administrera ett fyrtiotal abonnerade tidningar från Skandinavien och övriga Europa. Han började också bygga upp ett mindre bibliotek.
   De goda Kalmarborna var dock måttligt roade av nyheter från omvärlden. Två år senare stängdes läsesalen. Avvecklingen skedde utan dramatik. Tidskrifter, illustrerade tidningar och kalendrar liksom möbler gick under klubban till förmån för ”Understödsföreningen för fattiga skolbarn i Kalmar”.   

  BANKDIREKTÖR ROOSVAL hade då avlidit. Det visade sig att den alltigenom hedervärde och betrodde fadern hade varit en svindlare och bedragare. Fasaden rämnade. Änkan, döttrar och söner fick gå från hus och hem. Utblottade och skandaliserade lämnade de så snart som möjligt den lilla staden. Det gällde även den tidigare bankbokhållaren Albin.
   Sonens fadersarv blev kunskap om debet och kredit, att föra bok, att upprätthålla affärskorrespondens och manövrera sig fram i dåtidens postväsende. Som drivande kraft i Kalmars Läsesal kunde han också hantera abonnemang av tidskrifter och införskaffa viss litteratur både inom och utom landet. Det gav honom en första kontakt med tidnings- och förlagsvärlden.
   Den energiske unge mannen hade tidigt intresserat sig även för fotografi. Nu hade han lärt sig konsten så väl att han sökte sig till en för honom ny bransch. Djärvt tog han över en ateljé i Malmö, satsade på porträttfotografi och fick dyrköpta kunskaper om branschens dåvarande tillstånd.
   År 1888 var Roosval dock tillbaka i hemstaden och slog in på en ny bana. Där startade han Fotografisk Tidskrift som kombinerade hans fotokunskaper, skrivförmåga och de tidigare erfarenheterna av ekonomi, administration och biblioteksverksamhet.
   Publikationen riktade sig till landets yrkesfotografer och amatörer. Efter några första nummer blev tidskriften en framgång och på hösten det året flyttade Albin Roosval sin redaktion från Kalmar till Stockholm. Adressen blev Artillerigatan 6.
   Samma år bildades Fotografiska föreningen i Stockholm. Roosval sökte sig till det nya sällskapet och hans skapelse Fotografisk Tidskrift blev snart föreningens officiella organ. Den skulle få en central roll för spridningen av fotografisk kunskap inom hela yrkeskåren liksom till landets mer avancerade amatörfotografer och andra intresserade.

 
Europas främsta fotoländer fick tidigt en väl utvecklad facklitteratur, exempelvis Photographic Journal. Den startades 1853 av The Royal Photographic Society i London. Först i slutet av 1880-talet bildades en liknande sammanslutning i Sverige, Fotografiska föreningen i Stockholm. Något senare startades även föreningar i Göteborg och Oslo, dåvarande Kristiania. De hade alla Fotografisk Tidskrift som sitt organ.

I BÖRJAN av 1890-talet bestod Fotografiska föreningen av ett hundratal medlemmar. Det var en kvalificerad skara. Utöver ett fåtal yrkesfotografer ingick personer som använde fotografi som stödteknik i sina yrken. Det handlade om astronomer, läkare, militärer och någon enstaka arkitekt. Men därutöver fanns medlemmar som även på andra sätt hade intressen i den fotografiska näringen: grosshandlare, bokhandlare och förläggare.
   Som föreningsmedlem och redaktör för Fotografisk Tidskrift fick Albin Roosval tillgång till ett antal kunniga och skrivande personer. Här fanns ett halvt dussin professorer liksom medlemmar som specialiserat sig på olika ämnesområden och som gärna bidrog med material till tidskriften. Det rörde sig om artiklar, reportage, resebrev och notiser liksom anmälan av internationell litteratur och aktuella tidskriftsnummer.
   I samarbete med Fotografiska föreningen och dess medlemmar byggde Roosval upp ett redaktionellt referensbibliotek, ett fotografiskt kunskapsnav som dittills inte funnits i Sverige. I själva verket blev biblioteket också en grund för en betydande del av det redaktionella innehållet i Fotografisk Tidskrift.

Under årens lopp såg redaktör Roosval till att rekvirera både gammal och ny facklitteratur från de ledande fotoländerna i Europa. Här ”Paris Photographe” med ett omslag som hyllar fotografen och ballongfararen Nadar, pionjär inom bland annat flygfotografin. Han var en av Frankrikes mest hyllade fotografer, en efterföljare till landsmannen Daguerre som introducerade fotografin år 1839.

   I varje nummer anmäldes och presenterades vad som kommit av trycket runt om i Europa, framför allt i Tyskland, Österrike, Frankrike och England. Även den dittills sparsamma utgivningen i Skandinavien ingick i bevakningen. Materialet presenterades under rubriker som ”Litteratur”, ”Notiser” och ”Från utländska tidskrifter”.

DEN FÖRVÅNANSVÄRT flitige redaktör Roosval fick stöd av Fotografiska föreningens språk- och ämneskunniga medlemmar. De översatte och bearbetade det utländska materialet som mestadels handlade om tekniska framsteg och förbättrade metoder. Han samarbetade också med bokhandeln R. Blaedel & Co som bland annat specialiserat sig på fotografisk litteratur och tycks ha haft en förnämlig omvärldsbevakning.

Under många år hade redaktör Roosval kontakt med bokhandlaren G. Chelius som drev firman R. Blaedel & Co i Stockholm. Chelius var medlem i Fotografiska föreningen och i annonser betecknades rörelsen som en ”Teknisk bokhandel. Specialitet: Fotografisk litteratur”. De volymer som anmäldes i Fotografisk Tidskrift fanns att köpa i butiken på Hamngatan 38.

     I de tre månadsnumren under första kvartalet 1891 presenterades exempelvis ett trettiotal fackböcker och utländska tidskrifter. Antingen hade de karaktären av anmälan eller så bildade de – med angivande av källa – en grund för kortare eller längre artiklar. Här förekom titlar från en rad europeiska länder med författare från bland annat Berlin, Wien, Halle, Paris, Weimar, London, Birmingham, Kristiania och Köpenhamn.
   Andra fotografiska trycksaker som togs upp var utländska priskuranter, årsböcker och almanackor. Inför aprilnumret samma år hade även en rad utländska tidskrifter anlänt till Stockholm. Ett tjugotal redovisades med korta kommentarer om innehåll och ibland även med rekommendationer och värdeomdömen.

Professor J. M. Eder i Wien förekom ofta i spalterna. Bland mycket annat gav han ut årsboken ”Photographie und Reproductionstechnik” och anmälaren skriver: ”Vi anbefalla på det varmaste denna alltid efterlängtade publikation.” Under rubriken ”Litteratur” redovisades också årsböcker, almanackor och kalendrar.

SÅ SMÅNINGOM kom Fotografiska föreningens bibliotek att omfatta ett stort antal volymer. Tyngdpunkten bör ha legat på facklitteratur från Tyskland och Österrike, en spegelbild av att svensk fotografi under lång tid var beroende av dessa länder. Det handlade inte bara om materiella ting – exempelvis förstklassig optik, utmärkta kameror och ett stort utbud av negativplåtar – utan också om allmänna influenser och kulturell samhörighet.
   Inte minst sökte sig en del svenskar till de skolor och institutioner som på den tysktalande delen av kontinenten bedrev fotografisk utbildning. I Sverige saknades ännu formaliserade utbildningsvägar och Fotografiska föreningens  kunskapsuppbyggnad framstod som än viktigare, inte minst dess bibliotek.

Tillsammans med professor H. W. Vogel i Berlin var J. M. Eder en ledande teoretiker och företrädare för utvecklingen av den fotografiska tekniken. Utöver årsboken ”Photographie und Reproductionstechnik” gav han bland mycket annat ut sin klassiska ”Ausführliches Handbuch der Photographie”. I en anmälan i Fotografisk Tidskrift heter det bland annat ”… detta utmärkta arbete, som vi anbefalla till noggrant studium af dem, som vilja tränga djupare in i den fotografiska vetenskapen.”

    Medlemmarna hade tillgång till en växande samling facklitteratur. I februari 1891 – under föreningens fjärde verksamhetsår – förde dock redaktör Roosval in en notis i Fotografisk Tidskrift: ”De medlemmar af föreningen, som innehafva böcker tillhörande föreningens bibliotek, uppmanas på det enträgnaste att återsända dessa eller endast därom lämna underrättelse till redaktör Albin Roosval, 27 Valhallavägen, allm. telefon 74 39.”
   Han hade kontroll och överblick. Tillsammans med en kvalificerad grupp medlemmar hade Roosval byggt upp landets första fotografiska bibliotek. Som enväldig redaktör och ägare av Fotografisk Tidskrift såg han också till att förmedla dess innehåll till sina läsare. Fotografins ställning i Sverige stärktes. 

I något skede tycks Albin Roosval ha tagit över en del av Fotografiska föreningens böcker. Det här exemplaret har på försättsbladet två anilinstämplar. Underst står ”Fotografiska föreningen / Biblioteket” och övertryckt ”Fotografisk Tidskrift / Stockholm”.

  -FOTOGRAFISKA föreningens tidiga bibliotek utgör en del i vår omfattande samling av fotografisk litteratur, konstaterar idag enhetschef Maria Sylvén. Men mycket av det som ingick under de första årtiondena skingrades under årens lopp.
   Helmer Bäckström – nestorn inom svensk fotohistoria och sedermera professor på Kungl. Tekniska Högskolan – fick på 1920-talet ansvar för föreningens bibliotek. Han konstaterade då att enbart ett knappt hundratal volymer fanns kvar. De förvarades på ett kontor hos en av medlemmarna.
   På samma sätt som Albin Roosval förstod Bäckström vikten av ett kvalificerat fackbibliotek. Under mellankrigstiden utökade han och flera intresserade medlemmar boksamlingen som nu fick en professionell prägel.
   Tillsammans med Axel Waldner, studiekamrat och tillika andre bibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek, byggde han upp det nya biblioteket. Waldner utsågs även till Fotografiska föreningens bibliotekarie och ingick i det biblioteksutskott som bildades under ledning av Bäckström.
   Utskottet bestod också av docenterna John Hertzberg vid Kungl. Tekniska Högskolan och Arvid Odencrants vid dåvarande Stockholms Högskola, senare Stockholms universitet. Trion Bäckström/Hertzberg/Odencrants var under årtionden profilerade och framgångsrika företrädare för utvecklingen av svensk fotografi.
   Deras arbete gagnade både den fotografiska yrkeskåren, fotoamatörer och de vetenskapsmän som nyttjade fotografi som stödteknik. De tre var väl orienterade om den internationella utgivningen av fotografisk litteratur samtidigt som de hade god kunskap om svenska publikationer inom ämnesområdet.
   Föreningens växande boksamling placerades hos Hertzberg på Kungl. Tekniska Högskolan och blev tillgänglig för var och en med intresse för fotografi. År 1941 omfattade biblioteket närmare tre tusen bokverk och bundna volymer av olika tidskriftsserier.

Fotografiska föreningens registerkort för en fotohistorisk raritet, Daguerres handledning från augusti 1839. Bokförläggare Adolf Bonnier lät snabbt rekvirera, översätta och trycka den lilla skriften. Vid jultid fanns den till försäljning i hans boklåda på Norrbro i Stockholm.

DE OLIKA boksamlingar om fotografi som idag ingår i Nationalmuseum/Moderna Museets Konstbibliotek ändrade karaktär under årens lopp. På 1880-talet handlade det i första hand om dagsaktuell litteratur som informerade yrkeskåren om utveckling inom branschen. Läsarna fick tips och råd för sin dagliga yrkesutövning. Den fotografiska forskningen i bland annat Berlin och Wien presenterades i översatt och lättbegriplig form.
   Senare kombinerades de ambitionerna med ett ökat intresse för den fotografiska historien. I synnerhet blev Helmer Bäckström den person som gick tillbaka i tiden. Under flera årtionden publicerade han fotohistoriska artiklar om tekniska genombrott och de personer som drev fotografin framåt både internationellt och i hemlandet.
   Professor Bäckström blev också den som förde ut svensk fotohistoria i världen. På 1950-talet blev han bekant med den tidens främste fotohistoriker, Helmut Gernsheim, och de utvecklade en kollegial vänskap. År 1964 sålde Gernsheim delar av sina omfattande samlingar till svenska staten i samband med planerna på ett fotografiskt museum i Stockholm. Där ingick fem hundra titlar och en dubblettsamling med äldre fotografi.

-FOTOGRAFIBIBLIOTEKET byggdes upp under tidigt 1970-tal som en del av Fotografiska museet, berättar bibliotekarie Lidia Westerberg Olofsson. Museet var en fristående avdelning inom Moderna Museet åren 1971 till 1998. Därefter blev fotografisamlingen, liksom biblioteket, en integrerad del av Moderna Museet.
   Bibliotekets bas var framför allt Fotografiska föreningens samt Bäckströms och Gernsheims boksamlingar. Samlingarna kompletterades fram till våren 2011 och sommaren 2013 slogs Fotografibiblioteket ihop med Konstbiblioteket, Nationalmuseums och Moderna Museets gemensamma bibliotek.

Utöver äldre fotohistoria inrymmer biblioteket fotografiska publikationer av många slag. Exempelvis enskilda fotografer, internationell fotografi, fotografisk teknik, teori och estetik, priskuranter- och utställningskataloger, uppslags- och samlingsverk. 

  Samtidsfotografin bevakades länge genom inköp av ny litteratur. Förutom stillbild handlade det om arbeten som behandlade konstnärligt inriktad film och video. Här ingår även omkring ett tusen svenska och internationella fototidskrifter. Sjuttio av dem var prenumererade fram till 2012.
   Utöver bokbeståndet finns ett stort klipparkiv, Fotografihistoriskt arkiv. Det består av elva tusen hängmappar med artiklar och pressklipp om bland annat svenska och utländska fotografer, institutioner, museer och utställningar liksom pressmeddelanden och vernissagekort.
Fotografihistoriskt arkiv innehåller material från tidigt 1970-tal fram till 2001. I första hand rör det sig om pressklipp från de tre årtiondena men här återfinns också äldre arkivmaterial av skilda slag.

 -Hela Konstbiblioteket, där det fotohistoriska materialet ingår, omfattar närmare 400 000 volymer, konstaterar enhetschef Maria Sylvén. Framöver kommer vi att uppgradera vårt bibliotekssystem och bland annat hoppas vi att det ger oss möjlighet att presentera den fotografiska litteraturen på ett mer synligt sätt. Vi vill också lyfta fram särskilt intressanta delar, bibliotekets fotohistoriska ”Guldkorn”. Och sådana finns det många av!
______________________________________________________________

För vidare läsning
Se fem artiklar på SFF:s webb – fliken ”Fotografisk historia” – om redaktör Roosval, Fotografisk Tidskrift och Fotografiska föreningen. Ytterligare information om Bäckström/Hertzberg/Odencrants liksom Gernsheim och Eder/Vogel återfinns bl.a. i Johansson, Björn Axel: Att se världen. Svensk fotografi under 175 år. [Tekniska museet, 2017] Läs mer

____________________________________________________________________