Fotohistoria | 13 Okt 2023 | Björn Axel Johansson

Snap-shots från Karlstad 1904

Svenska Fotografernas Förbund valde tidigt att ge sig ut i landet. Syftet var bland annat att stärka fotografins ställning i samhället och få landsortens många fotografer att ansluta sig. I en artikel i Fotografisk Tidskrift från 1904 berättas om en resa till Karlstad med lätta handkameror som kunde ta ”snap-shots”. Av Björn Axel Johansson

Snap-shots från Karlstad 1904

Bildtext: ”Klubbmästaren inslumrad efter dagens vedermödor”. Foto: John Hertzberg. (Alla artikelns illustrationer utgår från små rastrerade fotografier i Fotografisk Tidskrift.)

RIKSTÄCKANDE Svenska Fotografernas Förbund (SFF) valde tidigt att ge sig ut i landet. Förbundet och dess medlemmar deltog bland annat i tävlingsverksamhet, fotografiska utställningar och arrangerade sommarmöten. Syftet var bland annat att stärka fotografins ställning i samhället och få landsortens många fotografer att ansluta sig till SFF.
   Mötet den 13 till 14 juli 1904 innebar att några av den fotografiska branschens mer profilerade namn kom med tåg till Karlstad. Inte utan viss resemöda hade de tagit sig till bestämmelseorten. Fågelvägen låg den 25 mil från Stockholm. Gruppen leddes av hovfotograf Ernest Florman – SFF:s ordförande sedan 1901 – i sällskap med några styrelseledamöter.
   De hade lämnat sina ateljéer i Stockholms centrala del med adresser som Drottninggatan, Regeringsgatan och Biblioteksgatan. Flera av dem hade undertecknat en annons i Dagens Nyheter: ”Undertecknade fotografer (medlemmar af Svenska Fotografernas Förbund) får härmed tillkännagifva att deras atelierer under sommarmånaderna hållas stängda om Söndagarne.”
   Meddelandet var en markering. Det togs för givet att yrkeskåren skulle stå till tjänst inte bara vid udda tider på dygnet utan även under veckans alla dagar. Nu var det sommar och sju av huvudstadens SFF:s medlemmar satte ner foten. De ville ha lite ledigt. Framöver blev öppettiderna en av förbundets huvudfrågor.


Det officiella fotografiet av mötesdeltagarna togs onsdagen den 13 juli. Av de fem kvinnorna kan endast två med säkerhet identifieras idag: fröken Amelie Rydberg, Arvika (andra från vänster) och fröken Louise Lefrén, Stockholm (längst till höger). De tre andra namnges tidsenligt som fröken Anderson, fru Johansson och fru A. Larsson. Foto: Arvid Kjerling.

FÖR RESENÄRERNA blev Karlstadsresan en kombinerad förbunds-, informations- och nöjesutfärd i ett sommarfagert Värmland. Möjligen var det också ett kärkommet besök för ordföranden Florman i vad som en gång varit hans hemstad. Hans far, den uppburne hovfotografen Gösta Florman, hade 1867 öppnat ateljé i Karlstad där gossen fick tillbringa några år innan familjen slutligen flyttade till Stockholm.
   Ernest Florman var sällskapets samlande gestalt. Tillsammans med sin far blev han 1895 en av SFF:s stiftare och dess förste sekreterare. Efter att 1901 ha efterträtt fadern kom han att hålla i ordförandeklubban i nästa fyra årtionden.
   Under mötet i Karlstad omgavs han av flera inflytelserika personer inom den fotografiska näringen. I sällskapet ingick bland andra hovfotograf Herman Hamnqvist, även han en av förbundets stiftare. Där fanns också Mortimer Peterson som arbetade med sin far Numa Peterson, landets främsta fotohandlare tillsammans med familjen Hasselblad i Göteborg.

   Albin Roosval, grundaren av Fotografisk Tidskrift 1888, var också en av resenärerna liksom grosshandlaren Edvard Nerlien vars företag sålde fotografisk utrustning och material. En annan deltagare var fotograf John Hertzberg, förbundets sekreterare och som senare byggde upp Tekniska Högskolans fotografiska verksamhet.
   Förutom den yngste medlemmen, Hertzberg med sina trettiotre år, var alla runt de fyrtio. De hade också en annan sak gemensamt. Ingen var född i Stockholm utan kom från Härnösand, Vadstena, Kalmar, Karlstad, Norrköping och även Naes i Norge. De visste en del om förhållandena också i medelstora och mindre städer. Möjligen var det en orsak till att de förstod och månade om sina kolleger och kunder runt om i Sverige.


På järnvägsstationen diskuterar Mortimer Peterson, med handkameran i ett fast grepp, och Edvard Nerlien om det ena och det andra.
Foto: Herman Hamnqvist.

   Andra resenärer från Stockholm var fotograferna Ernst Roesler, John Liljeström och Louise Lefrén. Vid framkomsten möttes hela sällskapet av Karlstadsfotograferna Arvid Kjerling och Celinda Andersson medan stadens främsta fotograf, Anna Ollson, inte tycks ha varit med vid mötet. Bland deltagarna återfanns också Ludvig Åberg, Säffle, Albin Andersson, Karlskoga kyrkby och Axel Aurelius, Sunne.

  EN PUNKT på mötets dagordning var att Albin Roosval utnämndes till hedersledamot för sina insatser inom svensk fotografi. Vidare fick förbundets styrelse i uppdrag att undersöka möjligheterna att ”åstadkomma en fackskola för fotografer”. Det fanns ingen sådan institution i Sverige till skillnad från flera andra europeiska länder.
   Styrelsen skulle också utreda frågan om ”bildande af kretsföreningar”, det vill säga att SFF:s medlemmar skulle gå samman även på regional nivå. Mötet i Karlstad var ett steg i den riktningen. Tidigare under våren hade förbundets årsstämma också beslutat att sommarmötet 1905 skulle arrangeras i Rättvik.
   Under dagen hölls också flera föredrag. Herman Hamnqvist talade under rubriken ”Några ord till frågan om den konstnärliga fotografien” medan John Liljeström utvecklade sina synpunkter i det aktuella ämnet ”Pigment- och gummitryck”. I ett anförande tog ordförande Florman även upp den brännande frågan ”Kan något göras för att motarbeta den osunda konkurrensen?” Det handlade bland annat om vad som uppfattades som illojal prissättning.

DEN ANDRA mötesdagen ägnades åt livligt umgänge och en längre utflykt på Frykensjöarna norr om Karlstad. Det var ett populärt turistområde och de tre sjöarna trafikerades av flera passagerarfartyg. Dagen inleddes dock med en järnvägsresa norrut. Första anhalt blev Kil och från järnvägsstationen såg sällskapet brandrök stiga upp från skogarna utanför samhället.


”På Kils station. I bakgrunden skogseld.” lyder bildtexten. På plattformen tycks en av mötesdeltagarna göra kameran redo för att dokumentera dramatiken.
Foto: Axel Aurelius.

   Den alerte John Hertzberg nöjde sig inte med att betrakta skogsbranden på avstånd. I stället tog han sig fram till brandområdet. Han möttes av rådvillhet. Nyfiket iakttog unga och gamla eldens härjningar medan några ynglingar stod handfallna med lövruskor i händerna. Hertzberg tog en snabb ögonblicksbild.


Fotografiet har den kortfattade bildtexten ”Skogseld”. Foto: John Hertzberg.

   I Sunne, ett samhälle som band samman sjöarna Mellan- och Övre Fryken, bordade sällskapet ångaren AXEL FRYXELL. Det var ett slitet passagerarfartyg från 1860-talet som skrotades något år senare. Under utflykten färdades de även med den nybyggda turistångaren GÖSTA BERLING, ett fartygsnamn som knöt an till Selma Lagerlöf och hennes hem i Rottneros vid Mellan Fryken.


”Afresa från Sunne”. Ett glatt gäng på ångaren Axel Fryxell. Från kajen blev de förevigade av sin förbundskamrat, värmlänningen Aurelius som just detta år byggde en ny ateljé i Sunne.
Foto: Axel Aurelius.  

   Det var en för svensk fotografi betydelsefull skara personer ombord. De representerade olika och samverkande delar i en snabbt expanderande näring. Antalet verksamma inom branschen uppskattades till minst ett och ett halvt tusen i närmare fyra hundra städer och mindre samhällen.

 FRAM TILL att SFF bildades var Fotografiska föreningen i Stockholm landets viktigaste fotografiska sammanslutning. Den mansdominerade föreningen bestod av framgångsrika yrkesfotografer och kvalificerade så kallade amatörfotografer. De senare använde fotografin som stödteknik i sina yrken, exempelvis läkare, arkitekter, militärer och ett par astronomer.
   Bland hedersmedlemmarna återfanns en mycket kompetent amatör, den blivande drottning Victoria, liksom målarprinsen Eugen. Föreningens medlemmar tillhörde ofta samhällets övre skikt och i dessa två fall på den högsta nivå.
   Det nybildade SFF fick en annan karaktär och inriktning. De ville stärka, samordna och aktivera yrkeskåren som helhet oavsett var i landet fotograferna och deras anställda arbetade och oavsett om de var män eller kvinnor.
   Vid denna tid beräknades en tredjedel av fotograferna vara kvinnor medan kvinnliga assistenter och biträden utgjorde mer än två tredjedelar av ateljéernas medarbetare. Trots att yrkeskåren till hälften bestod av kvinnor var de ännu svagt representerade i föreningssammanhang. Exempelvis hade SFF två hundra medlemmar vid sekelskiftet 1900. Ett femtiotal var kvinnor men ingen hade förtroendeuppdrag i förbundet.

 
”Ombord på ångf. Anders Fryxell”. Sjöturen i hjärtat av Värmland erbjöd både vackra vyer och en gemytlig stämning. Sannolikt förekom otvungna samtal av mångahanda slag runt borden. I centrum sitter fotograf Louise Lefrén med ateljé på Storgatan i Stockholm. Foto: Ernest Florman

DE BESLUT som fattades vid det så kallade ”Allmänna mötet” i Karlstad redovisades i protokollform efter hemkomsten. I tryckt form presenterades också en del bilder från sommarmötet. Utöver den traditionella gruppbilden också nio opretentiösa ”knäpp”. Fotografierna visade en professionellt tvivelaktig kvalitet och att yrkesfotograferna i hög grad hade kopplat av under mötesdagarna.
   När bildkavalkaden publicerades fanns ett redaktionellt tillägg. Med muntert tonfall konstaterades: ”Som stadens monumentala byggnader icke synas ha intresserat mötets deltagare, måste dessa bilder reproduceras efter vykort.”
   Det pampiga ”Högre Allmänna Läroverket” blev en av de byggnader som uppmärksammades i Fotografisk Tidskrift i form av ett vykort. Och det var just här som mötets officiella del hölls utan att någon deltagare bekymrade sig om att ta ett ”Snap-shot”.     


Vykort NN
____________________________________________________________________

 FOTOGRAFISKA TIDSKLIPP
Artikelserie av Björn Axel Johansson om teknikskiften, händelser och personer med betydelse för utvecklingen av svensk fotografi. Läs mer
____________________________________________________________________