Fråga juristen | 20 Mars 2014 | Thomas Riesler

Använda uppdragsfotografier för egen marknadsföring?

Fråga

Hej! Får man alltid använda bilder man tar på uppdrag för marknadsföring av den egna verksamheten? /Ava

Svar

 Det beror på vad bilden innehåller, på vilket sätt den upplåtits till din kund och på vilket sätt marknadsföringen ska ske. Det blir därför svårt att fullständigt ta upp alla varianter som kan förekomma på ett fotografi, men nedan följer några huvudpunkter.

Marknadsföring sker idag både genom tryckta media och digitala. De lagstiftningar som reglerar dessa nyttjanden är upphovsrättslagen, lagen om namn och bild i reklam, varumärkeslagen, firmalagen samt personuppgiftslagen. Dessa lagstiftningar samverkar och skapar tillsammans det regleringsområde som hanterar beställda fotografier.

Om du gör ett beställningsjobb där beställaren får exklusivitet till fotografierna måste du redan i uppdragsavtalet förbehålla dig rätten att använda bilderna för egen marknadsföring. Anledningen är att i och med att du upplåter dina rättigheter exklusivt till kunden avsäger du dig rätten till all användning av de fotografier som omfattas av exklusiviteten. I SFF:s modellavtal för uppdragsfotografering finns en skrivning som möjliggör för dig att använda fotografierna tagna inom uppdraget som upplåts med exklusivitet till kunden för egen marknadsföring (se § 1 https://www.sfoto.se/wp-content/uploads/2014/09/sff_avt_uppdrag_kort_w2_ifyllbar_1_0.pdf). Är ingen exklusivitet avtalad är du i din fulla rätt att använda.

Om det är en beställd porträttbild krävs modellens och beställarens samtycke för att få använda den i egen marknadsföring. Är det en bild på en identifierbar och nu levande människa krävs samtycke av modellen för att få använda fotografiet i egen marknadsföring.

När det gäller fotografier där annans näringskännetecken (varumärke eller firma) förekommer är rekommendationen att vid användning av sådant fotografi i egen marknadsföring alltid inhämta godkännande från rättsinnehavaren till kännetecknet.

Samtycke kan även krävas av upphovsmannen till konsthantverk för fotografier på sådana där de inte endast förekommer i bakgrunden eller ingår som en oväsentlig del av bilden.

Som kuriosa kan nämnas att isskulpturer som ställts upp på allmän plats i exempelvis Stockholm kräver upphovsmannens tillstånd för att få avbildas. Anledningen är att de inte är placerade för stadigvarande bruk eftersom de med tiden kommer att smälta. Möjligen skulle annat gälla om isskulpturen ställts upp i svenska områden där temperaturen medger is året om eller om en särskild anordning för att bevara isskulpturen utomhus året om skapats.