Du får en förfrågan från en kund att fotografera porträtt av kundens personal utomhus en solig dag i juni. Du svarar med att e-posta att det kostar 8 000 kr + moms för fotografisessionen den dag och plats som kunden väljer, sedan tillkommer efterbearbetning av fotografierna med 1 500 kr/h och användningsrätten per bild som kostar 300 kr/år (ditt anbud).

Kunden svarar att du är välkommen att fotografera den 24 juni i ett skogsparti utanför kundens företag och att priserna är ok för kunden. Kunden avger här en så kallad ”ren” accept. Ni har ett avtal utifrån de villkor som du angett i ditt anbud. Men säg att kunden svarar: ”Det kör vi på!” men att du får komma den 1 juli och de accepterar priset på 8 000 kr. Vad har då skett? Jo, nu har kunden avgett en ”oren” accept.

Inget avtal har kommit till stånd. I stället har kunden avslagit ditt anbud och kommit med ett nytt, nämligen ”fotografering den 1 juli för 8 000 kr inklusive allt”. Du kanske svarar att ”1 juli hos kunden är ok” och struntar i att nämna något om priset. Vad innebär då det? Har ni ett avtal enligt ditt prisförslag men ett nytt datum? Nej. Det krävs nämligen så kallad gemensam partsvilja för att ett avtal med visst innehåll ska anses ingånget. Och här finns bara sådan vad gäller datum och plats för fotograferingen. Men priset råder det fortfarande inte någon enighet om. Så vad händer om du ensidigt utgår ifrån att ni enats om ditt prisförslag och fakturerar efter genomfört uppdrag? Jo, kunden kommer tro att hen får fotografierna för 8 000 kr och när fakturan på över 25 000 kr dimper ned får kunden dåndimpen och bestrider fakturan och tvisten är ett faktum. Så vad göra?

Lagstiftningen som styr är avtalslagen från 1915. Där står att läsa att: ”Svar, som innehåller, att anbud antages, men som på grund av tillägg, inskränkning eller förbehåll icke överensstämmer med anbudet, skall gälla såsom avslag i förening med nytt anbud.” Men också: ”Vad nu är sagt äger dock icke tillämpning, där den, som avgav svaret, anser det överensstämma med anbudet och mottagaren måste inse detta. I ty fall åligger det denne, om han icke vill godtaga svaret, att utan oskäligt uppehåll giva meddelande därom; underlåter han det, skall avtal i enlighet med svarets innehåll anses hava kommit till stånd.”

Så om du inte ska bli bunden av ett felaktigt kundsvar måste du alltså meddela kunden att denne missuppfattat ditt anbud och korrigera det så att kunden förstår. Se alltså till att kunden speglar ditt anbud till 100 procent så att det går att förstå att denne begripit det och kan avge en ren accept. Kommunikation är viktigt i allmänhet, men i synnerhet när det gäller att ingå avtal som ska tillämpas utan problem.

Thomas Riesler, förbundsjurist