abcdefefhsi
Juridik | 1 Dec 2022 | Thorbjörn Öström

DSM - vad kommer lagen innebära för fotografer

Advokaten och upphovsrättsexperten Thorbjörn Öström spår en turbulent tid framöver när DSM blir svensk lag den 1 januari. Fotografer bör vara uthålliga och följa det gamla mantrat att inte sälja bort sina rättigheter, skriver han.

Foto: Aje Hedlund

Vid årsskiftet träder en mängd ändringar i den svenska Upphovsrättslagen i kraft. Lagändringarna baseras på DSM-direktivet och har föregåtts av åratal av envist lobbyarbete från kulturskapare och andra rättighetshavare och processen har varit kantad av stora politiska konflikter på EU-nivå. Men vad kommer egentligen lagändringarna att innebära för den praktiska vardagen för kulturskapare i allmänhet och fotografer i synnerhet? Kommer ambitionerna med direktivet att uppnås och – i så fall – i vilken utsträckning?

Bakgrunden till direktivet är att EU-lagstiftaren har identifierat att upphovsrätten på den ”digitala inre marknad” som började byggas runt millennieskiftet inte har fungerat speciellt bra. Huvudsakligen beror detta på stora skillnader i förhandlingsstyrka mellan de olika marknadsaktörerna. För att det upphovsrättsliga ekosystemet ska fungera som det är tänkt – och bidra till det fortsatta skapandet av professionellt konstnärligt och kreativt innehåll – förutsätts någon form av rimlig balans mellan upphovspersoner, producenter och distributörer. Blir obalansen för stor, rubbas systemet, vilket på sikt utarmar tillgången på professionellt medieinnehåll.

Det är i huvudsak två delar av systemet som är dysfunktionellt i dag. För det första handlar det om att få in mer pengar i systemet, för det andra att pengarna ska fördelas så att de gör mest nytta på sikt.

Vad gäller pengar in i systemet innehåller DSM-direktivet bestämmelser för att förmå globala techgiganter som Google och Meta att dela med sig av de enorma intäkter som genereras av upphovsrättsligt skyddat innehåll. Till exempel slås en gång för alla fast att delningstjänster som Youtube inte längre ska kunna undvika att betala för sig genom att hänvisa till att de bara utgör en teknisk mellanhand och därför inte förfogar över rättigheterna.

Vad gäller fördelningen av pengar inom systemet, innehåller den nya lagen ett antal avtalsregler till stöd för fotografer och andra upphovspersoner när de ska licensiera sina rättigheter. Bestämmelserna är tvingande och ska alltså inte gå att avtala bort och tar sikte på de mest fundamentala delarna av upphovsrätten. Bland annat lagstadgas en rätt till skälig ersättning vid rättighetsupplåtelser och en rätt till ökad insyn i vilka intäkter ens verk genererar.

Hur kommer då DSM-direktivets implementering att påverka svenska fotografers försörjningsmöjligheter framöver? I dagsläget är det svårt att bedöma. Men när det gäller pengar in i systemet är erfarenheterna från musikbranschen, som under lång tid kämpat i domstolar och vid förhandlingsbord för att få ersättning för musikanvändningen, att det kan komma att dröja en god stund och förutsätta kollektiv rättighetsförvaltning innan några nya ersättningar sipprar ner till de breda kreatörslagren. Men när de väl gör det, är det inte otänkbart att det kan bli fråga om betydelsefulla intäktsströmmar. För den enskilde fotografen gäller det således att vara uthållig och i möjligaste mån följa det gamla mantrat att undvika att sälja bort rättigheter som förvärvaren inte har behov av eller är beredd att betala för.

Just det senare underlättas en hel del av de nya avtalsreglerna. Vad gäller maktbalansen mellan fotograf- och producentleden finns dock en tydlig problematik i att reglerna kommer att behöva tolkas i ljuset av rådande branschpraxis. Möjligtvis kan detta leda till bättre förutsättningar för att få till stånd moderna ram- eller branschavtal, men ett alternativt scenario är att det kan komma att bli en turbulent tid framöver, med ett ökat antal tvister om pengar och rättigheter. I de situationerna är den enskilde fotografen inte sällan i underläge.

I praktiken kommer de nya reglerna sannolikt inte att revolutionera fotomarknaden över en natt. Men de ger i vart fall fotograferna och dess organisationer tillgång till flera nya och viktiga verktyg för att göra tillvaron lättare. Och det kommer definitivt att bli tuffare tider för de som har haft som affärsidé att annektera rättigheter utan att göra rätt för sig.

Thorbjörn Öström, advokat och delägare på Advokatbyrån Bratt Feinsilber Harling

Prenumerera på Fotografisk Tidskrift

Vinnare av Publishing Priset 2021. Fotografisk Tidskrift har funnits sedan 1888 men är i högsta grad ett magasin mitt i samtiden. För medlemmar i SFF är den gratis. Här tecknar du en prenumeration. Läs mer