Om DSM-direktivet
Vad ger DSM dig dig som upphovsperson för möjligheter och varför ska du hålla dig informerad? Förbundsjurist Thomas Riesler förklarar.
”Droppen som urholkar stenen” är en träffande metafor när man talar om DSM. Eller kanske ”strået som knäckte kamelens rygg”. Hur som helst har upphovspersoner fått ett mycket viktigt direktiv på upphovsrättens område. Och redan i juli 2022 ska det vara infört i svensk lagstiftning. Vad ger detta direktiv dig som upphovsperson för möjligheter och varför ska du hålla dig informerad?
DSM, eller Digital Single Market, avser att reglera vissa delar av upphovsrätten och den marknad som hanterar digitala rättigheter inom EU. Förhandlingarna om detta har pågått i princip sedan Infosoc-direktivet från 2001 trädde i kraft och har kantats av många hinder på vägen. Men nu är det på väg att införas i samtliga EU-medlemsländers rättssystem.
För det första så innehåller det regler om lämplig och proportionerlig ersättning till upphovspersonerna när verk licensieras, upplåts eller överlåts, dvs. möjligheterna att få korrekt betalt för sin prestation ökar. Detta ska i princip ge en garanti till att ni får rimlig ersättning. Hur detta sedan tillämpas måste förstås följas upp.
För det andra införs regler för att upphovspersoner ska få information om hur rättigheter används, både av den ni licensierat rättigheterna till och den som fått en underlicens av er avtalspart. Denna rätt är tvingande vilket innebär att avtalsvillkor som fråntar er denna rätt inte är bindande för er!
Vidare skapas möjligheter att häva exklusiva avtal helt eller delvis. Detta främst för att undvika inlåsningseffekter men även för att få fart på licensieringen och användningen av era verk om den part ni ursprungligen valt visar sig vara oförmögen att ekonomisera på verket. Ni kan då ta tillbaka rättigheterna och gå till någon annan med dem eller själva marknadsföra rättigheterna som ger er den ersättning ni önskar. Det krävs dock att ni ger licenstagaren en på förhand bestämd frist att använda verket i enlighet med ert avtal. Om denne inte gör detta inom denna frist har ni möjlighet att häva avtalet eller endast återkalla exklusiviteten om ni så önskar.
I ”paketet” följer också en s.k. bästsäljar-regel med. Den reglerar frågan om ni har fått för dåligt betalt i avtalsskedet, dvs. med den part ni först kom överens om licensen till verket, i förhållande till hur mycket som er avtalspart faktiskt har tjänat på att använda era verk enligt avtalet. Om man kommer fram till att det finns en kraftig obalans i ersättningen/intäktskvoten har ni möjlighet att begära ytterligare ersättning från er avtalspart. Även denna rätt är tvingande till sin karaktär.
Det finns också en ny rättighet för utgivare som ska ge dem – och er upphovspersoner – ersättning för det upphovsrättsligt skyddade material som utgivarna tillhandahåller allmänheten (exempelvis via DN:s och andra utgivares hemsidor) och som de stora plattformarna (exempelvis Google, Facebook eller Meta och liknande organisationer/tjänster) använder. Här är dock problemet att upphovspersonernas rätt är sekundär i förhållande till utgivarna. Detta innebär att om utgivarna kommer överens med en plattform att tillhandahålla utgivarmaterialet utan ersättning så blir det inget till upphovspersonerna. Denna fråga blir alltså viktig att bevaka.
Thomas Riesler, förbundsjurist SFF.
