Under drottning Anna av Storbritanniens tid under 1700-talets inledning började lagstiftaren röra på sig. Kungliga privilegier och monopol i form av mångfaldiganderättigheter utfärdades till boktryckare, så kallad ”copyright”. Rättigheten var dock inte kopplad till upphovspersonerna utan en industriell rätt att trycka exemplar.

På ett musikkafé i Paris under mitten av 1800-talet tog sig kompositören Ernest Bourget en kopp kaffe, men vägrade betala notan. Varför? Bourget menade att eftersom kaféägaren använde Bourges arbete, hans musik, utan att ersätta honom för det var kompositören inte ersättningsskyldig för vad han konsumerade på kaféet. Det blev rättegång och ett förbud för kaféet att framföra Bourges verk på kaféet fastslogs.

Genom Bernkonventionen 1886 fick upphovsrätten sitt internationella genombrott för skydd av litterära och konstnärliga verk. Anslutna länder förbinder sig att anpassa sin lagstiftning så att upphovspersoner bland annat får en ensamrätt att förfoga över sina verk. 

Tekniken utvecklas och utmanar juridiken igen: 1920 kom radion, på 1950-talet tv:n, 1970 kom fotokopiatorn och under sent 1900-tal började digitaliseringen ta fart. 

Runt 1960 klubbade Sveriges riksdag igenom en lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk eller upphovsrättslagen. Den innehöll, och innehåller än i dag, skydd för upphovspersoners verk, såsom ensamrätten att framställa exemplar och sprida dessa på olika sätt, att få sitt namn angivet vid verket med mera.

1995 gick Sverige med i EU och blev bunden att följa EU:s beslut om direktiv och förordningar. 2001 kom den första stora satsningen på harmonisering av upphovsrätt inom Europa från EU: Infosoc-direktivet. 2019 kom DSM-direktivet som huvudsakligen avser att bygga vidare på upphovspersonernas rättigheter inom det digitala området. Det innehåller bland annat rätt för upphovspersoner att få skälig ersättning för användningen av deras verk, att kunna häva exklusiva avtal där rättigheterna inte används, att få information om hur verken faktiskt används, att större krav ställs på onlineleverantörer att agera vid intrång om inte avtalslicens tecknats med upphovsrättsorganisationer.

Så arbetet och kampen om upphovsrätten som inleddes i Paris och resulterade i Bernkonventionen 1886 är i högsta grad lika aktuell och het i dag 2022 – när DSM-direktivet ska genomföras i svensk rätt – och säkerligen i många år framöver. Och du som upphovsperson behövs i den kampen. 

Thomas Riesler, förbundsjurist SFF