Krönika | 17 Nov 2022

Allting förändras ständigt

SFFs förbundsjurist Thomas Riesler skriver om förändring i sin sista krönika.

Allting förändras ständigt. Så fort förändringen avstannar upphör också utvecklingen; allt bryts ned och försvinner för att ersättas av något annat. Detta gäller samhällen, kultur, människor, relationer och organisationer. Att sluta förändras är alltså att dö en smula. Men detta är helt normalt.

Fotografin har under sin livstid upplevt en konstant teknikutveckling. Från de första camera obscura på 1500-talet, via 1830-talets daguerreotyp vidare till 1850-talets kollodiumprocess utvecklat av Archer (om någon nu undrar varför förbundet använder Archer som typsnitt). Under 1870-talet gav Maddox marknaden den torra plåten vilket möjliggjorde konstruktion av nya kameratyper och produktion av negativ i industriell skala. Sedan kom nästa språng i och med att genomskinlig celluloid togs fram av Eastman, vilket blev den nya standarden. Celluloid gjorde också att fotografin spreds till nya grupper. Medelklassens fyllde själva sina familjealbum med egentagna fotografier (proffsen var dock avvaktande då kvaliteten inte ansågs tillräckligt bra). Och utvecklingen fortsätter via brandfarlig film till säkerhetsfilm, färgfoto, stereoskopi, polaroid, Hasselblads rymdkamera till dagens mer eller mindre allenarådande digitalfotografi.

Även juridiken förändras och utvecklas ständigt. Jag tänker förstås mest på upphovsrättens utveckling. Innan 1886 års Bernkonvention fanns endast nationella fragment av upphovsrätt i olika delar av världen. Dessa påminde mer om kronans förläning till industrin, en rätt att framställa exemplar (eller a right to copy, dvs. copyright), än den skapande upphovspersonens rätt till det alster denne framställt. Det handlade om en rätt för producenter och inte skapare. Men detta juridiska fokus skulle skifta över till skaparna av alster under åren. Och med en snabbspolning är vi framme vid EU-rättens Infosoc-direktiv som 2001 byggde ut upphovsrätten kraftigt och med DSM-direktivets genomförande inför 2023 ökar ytterligare rättighetshavarnas styrka och kraft kring sin upphovsrätt.

Även Svenska fotografers förbund har förändrats och förändras även nu. Fokus läggs om från detaljfrågor inom pris och marknad till övergripande storpolitiska frågor inom företagande, upphovsrätt, det sociala skyddsnätet och andra viktiga kulturskaparfrågor.

Medlemskategorier breddas från enbart fotografer och bildbehandlare till dödsbon och agenter. Ju fler desto starkare. Medlemsförmåner utökas. SFF-verksamheten stöps om och slimmas. Vissa delar outsourcas. Och det är där jag sätter punkt för min tid som er förbundsjurist och går vidare mot nya mål i en ny och föränderlig värld.

Tack för denna fantastiska tid på SFF där jag fått lära mig så mycket om fotografi och all juridik kring alla medlemmars verksamhet! Tack för att jag fått möjlighet att hjälpa er medlemmar under nästan tio år med råd inom denna speciella disciplin inom upphovsrätten.

Och så ett par ord på vägen till er, kära medlemmar: Ta bra betalt för era rättigheter. Var noga med avtalsvillkoren. Och fortsätt att ta fantastiska fotografier.

Lyssna gärna på min favoritlåt om förändring: ”Everything Must Change” med All About Tuesdays.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Er numera före detta förbundsjurist Thomas Riesler

”Alla möten har varit viktiga” Vi ställde några ytterligare frågor till Thomas Riesler. Läs mer