På ett seminarium vid Södertörns Högskola den 10 september redogjorde Maria Nilsson för en del av resultaten. Hon är tillsammans med professor Ingela Wadbring mitt uppe i det treåriga forskningsprojektet där hon undersöker bildjournalistikens utveckling i Sverige de senaste 20 åren. Deras huvudfråga är hur uttrycket och förutsättningarna för bildjournalistik förändrats sedan 1995. I den första fasen som bygger på kvantitativ metod har de gjort flera nedslag i svensk dagspress mellan 1995 och 2013 och jämfört bildmaterialet. 

Resultaten pekar på att det blivit betydligt fler nyhetsbilder överlag, fler bilder i frimärksstorlek samt fler extremt stora bilder och att fotografierna har fått ett enklare visuellt uttryck. Tidningarna innehåller färre ögonblicksbilder och allt fler enkelt komponerade bilder, typ porträtt rakt framifrån. Men den största skillnaden är att allt fler bilder kommer från bildbyråer. Dessa fotografier återanvänds och publiceras oftare i flera tidningar samtidigt.

Däremot är det inte som många tror att amatörerna har tagit över från proffsen och får sina bilder publicerade i högre grad. Endast i Aftonbladet kan man se en ökning av fotografiskt amatörmaterial och detta då genom deras vinjett ”läsarbilden”.

FAKTA: Forskningsprojektet ”Nyhetsbilden i förändring: En studie om bildjournalistikens utveckling och förutsättningar 1995-2015”. Projektet finansieras under 2013-16 av Ann-Marie och Gustav Anders Stiftelse för Medieforskning och leds av doktor Maria Nilsson och professor Ingela Wadbring vid forskningscentrat Demicom, Mittuniversitetet.  Läs mer