Foto: Jenny Morelli

Ättlingar till huvudjägare som hedrar sina krigiska förfäder med aggressiv dödsmetall, islamister som sprider Jihad med politiska grindcore, goth metal-sångerskor som framträder i slöja och slår sig fram i en mans-dominerad bransch, band som försöker bevara den lokala traditionen och kulturen genom
att blanda den med sin moderna hårdrock med mera. John och Lena Resborns bilder och texter om eldsjälar i Thailand, Singapore, Malaysia och Indonesien som slåss för rätten att utöva sin musik. Men de saknade pengar till att göra en bok. Så fick de höra talas om crowdfunding.
 
- Vi insåg att vi måste testa, vi såg att flera fått in jättemycket pengar till projekt som vi kände var ännu smalare än vårt.  Vi valde mellan 3 olika crowdfundingsidor som vi hittade på nätet. Funded by me är i dag den enda svenska sidan, men vi kände att den för tillfället är för liten för för den budget vi behövde plus att vi ville nå ut internationellt. Vi kollade även upp Kickstarter som är först, störst och snyggast. Problemet med den är att man måste ha ett amerikanskt bankkonto vilket gör det svårt för oss i Norden. Och sommaren 2011 när vi kollade fick man ej behålla de pengar man samlat in om man inte nådde upp i budget. Det kände vi var en för stor chansning.  Slutligen fastnade vi för IndieGoGo. Det är en internationell sida som alla kan använda, näst störst efter Kickstarter. Snygg och enkel att använda med nyhetsbrev och analyser. Plus att du får behålla det du samlat in oavsett om du når budgeten eller ej. Därför valde vi denna sida för vår kampanj.

Vilka kanaler använde ni?
Telefon, epost och alla sociala forum vi ingår i. Vi kontaktade dessutom media och alla aktörer som kan vara intresserade av ett eller annat skäl. Man ska verkligen inte vara blyg när det kommer till att be om hjälp med finansiering av ens drömprojekt, men ibland känns det som att det är det en väldigt tunn gräns mellan att tjata och be om hjälp.

Först satte vi oss ner och skrev upp alla inom familjen, nära och kära och de absolut närmsta vännerna - de som man VET till 100 % kommer att hjälpa till. Sen skrev vi ner alla våra vänner i fallande skala - närmaste vännerna först och sen fortsätter man i takt med att man kommer på dem helt helt enkelt. Vi skrev även upp folk som vi vet har kontakter vi ville åt, oavsett om vi kände dem. När man gör så här inser man att man faktiskt har ett ganska brett kontaktnät och känner rätt mycket folk. Sen delade vi in dem i vilka man ska ringa personligen och de man mailar personligen och sedan de som får ett gruppmail. Sen är det bara att sätta igång första telefon och epostkampanjen. Jag hade ett dokument med alla namn och listor som jag färgkodade efter utfall: grönt på de som bidragit, orange på dem som ska bidra och rött på de som tackat nej. Lila hade jag på de osäkra. Många säger att de ska men det blir inte av. De lila följde jag upp med jämna mellanrum, utan att bli för tjatig.

Foto: John Resborn

Några smarta marknadsföringstips?
En grej som funkade jättebra var att så fort nån hade bidragit med att förhandsbeställa en bok så gick jag ut och tackade den personen på vår Facebooksida och riktiga hemsida. På så sätt blir den personen uppskattad och andra ser att han eller hon stöttat oss och blir tackad för det - det väcker folks lust att också vara med och stötta.

Under perioder då det var lite trafik på sidan och det gick en vecka typ utan bidrag så fick man ju hitta på nåt för att liva upp det hela och en smart grej är video-updates. Själva Crowdfundingplattformen funkar även så att ju mer du som ägare till ett projekt uppdaterar din kampanj med tex en video eller bilder så ökar chansen att ditt projekt hamnar på första sidan och exponeras extra mycket för de som inte annars kanske gått in på just genren Photography.

Vi gjorde en första video på oss själva där vi presenterade oss och berättade om boken och projektet, den andra updaten var jag som pratade om hur vi jobbade och vad som hände just då i arbetsprocessen och jag visade layoutförslag som vi bollade med just då, tittarna kunde även maila in sina synpunkter och förslag - på så sätt drar man in både de som bidragit och de känner att de faktiskt är en del av detta kreativa skapande plus de som funderar på att bidra som du inte känner. De ser då att det är ett seriöst konstnärligt projekt av folk som verkligen brinner för det de gör och då ökar ju chanserna att de vill hjälpa till, kanske bara för sakens skull om de inte är så inne på just din genre. Jag spammade säkert sönder folk på Facebook  

Hur stort var intresset för ämnet?
Eftersom boken förutom att handla om hårdrock även skildrar dagens Sydostasiens samhälle genom den yngre generationen - det pratas mycket om både kultur, traditioner och religion -  så var intresset stort.

Och här i Sverige?
Väldigt stort. Väldigt få här i väst känner ju till att det finns hårdrock i Sydostasien. Det är jättekul med all uppmärksamhet för projektet, både för att allt slit känns så värt det men framför allt för att vi vill berätta dessa människors berättelser.

I Asien?
I Sydostasien är tydligen detta helt unikt det vi gör, fick jag höra nu senast i januari när jag var i Indonesien för ett bokevent. Vi har blivit kontaktade av studenter från olika universitet i Asien som vill ha tag i vår bok för olika avhandlingar vilket är asballt. Det finns tydligen ingen annan bok som på ett ocensurerat sätt och med så mycket fotografier visar denna subkultur inifrån, vilket vi är sjukt stolta över.

Distribution verka  vara det svåraste när det kommer till böcker- hur funkar det för er?
Vi får hjälp av Dokument Press att distribuera boken i Skandinavien men jag gör även sådant själv i de kanaler som Dokument Press inte har, tex hårdrocksvärlden både i Sverige och utomlands.

Do it yourself- fördelar?
Att man kan ta alla beslut direkt när de uppstår och att man har 100 % kontroll på allt. Man känner även en väldig stolthet när det går bra och boken uppskattas och får beröm.

Do it yourself-nackdelar?
Att det inte passar alla människor - man måste vara driftig och våga ta för sig. Som sagt- man får inte vara blyg. Jobbet kommer hela tiden finnas med dig, du kan i princip jobba dygnet runt så man måste även kunna sätta gränser och strukturera upp sitt liv. Jag hoppas bli bättre på den punkten haha. Man måste även vara beredd på att spendera egna pengar innan man nödvändigtvis nått sitt mål. Mycket tid, kraft, slit, sömnlösa nätter och pengar investeras i projektet - men allt blir förhoppningsvis värt det när boken/ditt verk når ut till folk och du lyckas. En annan nackdel är ju att du kan inte skylla på nån om det går åt helvete, det är du som är ansvarig. Brinner du inte för det så funkar det inte i längden tror jag.

Foto: John Resborn

Hur mycket pengar fick ni in?
Vi landade på ungefär 8400 dollar vilket till 95 procent täckte tryckkostnaderna. Vi valde att trycka boken på Livonia Print i Riga.


FAKTA:
Crowdfunding är en metod för att finansiera projekt eller idéer genom att vända sig till ett stort antal finansiärer ofta via internetbaserade system. Det  används inom en mängd olika områden som ett sätt att söka finansiering och där med minska risken för producenterna. Det kan handla om välgörenhetsprojekt, artister som söker stöd från sina fans, journalistiska projekt eller för att samla in startkapital för ett företag.


CROWFUNDINGSIDOR
www.fundedbyme.com
www.kickstarter.com
www.indiegogo.com
www.crowdculture.se

John Resborns hemsida, fler bilder och mer info om boken Labour of Love and hate