Unseen fotofestival huserar i en vacker nedlagd gasfabrik i Amsterdam. Den gamla gasklockan rymmer gallerierna som alla fått varsin tårtbit. Här samlas fotografi från Europa, USA och Japan men här syns även gallerier från Dubai och Teheran.

Andrew och Christto på plats på Unseen. Foto: Jenny Morelli

För den som besökt den stora fotomässan Paris Photo märks en tydlig skillnad i stämningen. En annan typ av fotografi dominerar här: samtida snarare än historisk, mer anglosaxisk än fransk, fler färgglada stilleben, måleri och humor. Mer Inka och Niclas (som visas och säljs av Grundermark-Nilsson Gallery) och mindre Christer Strömholm och Anders Petersen, även om deras böcker är till salu på den välbesökta bokmässan som pågår samtidigt. Om Paris är svartvitt, kristallkronor, champagne och BMW är Amsterdam färg, öl, second-hand soffor och industrilampor.

Foto: Tsuyoshi Yamada

Fotoboken spelar en central roll och har alltså sin egen välbesökta glaspaviljong. Härinne surrar det av samtal mellan bokköpare och bokproducenter/fotografer och handlare. Efter fem minuter möter jag fotograferna Thobias Fäldt och Klara Källström som är på plats för att sälja böcker. Strax därefter två av de utvalda till Foam Talent Award: Christto och Andrew, två unga konstnärer bosatta i emiratet Qatar som visar mig till sitt galleri East Wing och berättar om en spirande fotografiscen på den arabiska halvön. (Vi visar bilder av dem i nästa Fotografisk Tidskrift)

Embarassment Show kurerad av Erik Kessels. Foto: Jenny Morelli

Erik Kessels, kuratorn/fotografen/reklamaren, kanske mest känd för sitt verk “24 h in photo”  tipsar om sina favoritfotografer i programbladet och har dessutom låtit fotoelever på Ecal i Schweiz utföra en “Embarassment show”. Som uppdrag hade de att gå på djupet in i sig själva och skapa fotografi som skulle göra bort dem, jobba med skam helt enkelt. Bilderna visas utomhus, i en installation med lastpallar i Westerpark.

Vinnare i ett flertal stora tävlingar annonseras ut: Dummy Award (Yoshinori Masuda), Exhibition fund (Vincent Delbrouck).Den ungerske fotografen Peter Pukus är Artist of the year. Varje dag pågår intervjuer med fotografer och samtal om fotografi som medium. Det är fullsatt i den stora industrilokalen, en ung, urban, fotointresserad publik sitter i gamla fåtöljer, dricker kaffe eller öl, bläddrar i böcker och lyssnar. Här intervjuas bland andra den svenska fotografen Maria Friberg om sina utställda projekt av Foams kurator Kim Knoppers.

Under fredagen anordnades ett samtal om hur fotografiska institutioner kan förhålla sig till fotografin när mediet är så månghövdat och den visuellt kulturen rör sig så enormt snabbt. “Det är nästan helt meningslöst att tala om mediet fotografi längre”, sade bland annat Marcel Feil från Foam. Duncan Forbes från Winterthur höll ett anförande om fotografi i den digitala tidsåldern. Här finns en tidigare intervju med honom på samma tema och dagen efter diskuterade Florian Ebner (Head of the Photographic Collection, Museum Folkwang med John Roberts (Professor of Fine Art and Aesthetics, University of Wolverhampton om det dokumentära fotografiets praktik och hur det har förändrats med den nya teknologin.

Fotomuseumet FOAM är grundare av festivalen och har flera fingrar med i spelet på Unseen. På själva museet ett par kilometer söderut visades bland annat den matiga och klart sevärda utställningen Magnum Contact Sheets där fotograferna bakom ett flertal ikoniska fotografier visar kontaktkartorna och berättar om tillblivelsen av sina utvalda bilder. Storytelling- bigtime. Inte så imponerad av de övriga utställningarna tyvärr. Fotografen Ann de Vries (född 1977, Haag) har skapat skulpturella verk och tar en intressant utgångspunkt i digitala teknologier och samtida marknadsföringsstrategier men som tyvärr landar i rätt så hafsiga skulpturella installationer. Japanskan Momo Okabes Dildo/Bible, personliga porträtt på två japanska vänner som genomgår könsbyte imponerar inte heller. Jag har nog sett den här typen av processer skildrade alltför många gånger och har svårt att ta in det jag kallar “in your face”- fotografin.

Kvällstid fortsätter arrangemangen och samtalen ute på stan och flera gallerier håller kvällsöppet. När det mörknar påminner Amsterdam om Sagotunneln på Gröna Lund. Det doftar fuktigt och sockrigt. Små upplysta hus. Man hör ett vänligt plingande från cyklister och spårvagnar. I trälådor längst fram på cyklarna sitter det små barn utan hjälm. Väl värt ett besök alltså, både Amsterdam och Unseen.

Gallerikväll. Foto: Raymond van Mil