Av Peter Wiklund

När jag arbetade på ett landets första heldigitala bildarkiv i mitten av 90-talet sparade vi alla högupplösta bildfiler på cd-skivor i en hållare intill mitt skrivbord på kontoret. Jag hade en kopia av varje skiva, vilket kom väl till pass när någon var på vift eller hade fått en retsam liten repa som gjorde det omöjligt att läsa filen. Tjugo år senare har skivorna bli rymligare, men har också hunnit bli passerade av andra lagringstekniker. Fast fortfarande är känsligheten ett problem, eftersom minsta lilla digitala ”repa” kan ställa till med oändligt mycket mer än en repa i ett negativ. Det är en av aspekterna när det gäller att välja lagringsmetod i ditt arbetsflöde. Det finns nämligen tre tydliga huvudalternativ, alla med sina för- och nackdelar:

• Externa hårddiskar.
• Molntjänster.
• Ett eget moln.

Externa hårddiskar
Ett givet alternativ för att skapa mer utrymme. En extern hårddisk är bara koppla in i datorn, och ibland behöver du inte ens ansluta hårddisken till en strömkälla. Smidigt! En traditionell hårddisk är uppbyggd av roterande magnetiska skivor och en mekanisk arm som läser och skriver data från skivorna. Visst, det påminner om en skivspelare – på mer än ett sätt. Den här konstruktionen gör nämligen att hårddisken kan ta skada om den till exempel skakas eller tappas i golvet. Den tål inte heller särskilt stora påfrestningar i form av värme, kyla och fukt.

En hårddisk kan alstra så pass mycket värme att den behöver kylas, och det där ljudet kan vara störande. Men det finns varianter som har ett chassi som leder ut värmen och gör att det inte behövs fläktkylning. En annan effekt av att hårddisken har rörliga delar är att sådana delar till sist alltid blir slitna. En grov uppskattning av den normala livslängden på en hårddisk som du använder regelbundet är tre till sju år. Just det, det kanske är dags att byta ut hårddisken som du köpte 2012.

Fast det kan nog vara dags ändå, i alla fall om du har en hårddisk med USB 2.0-anslutning och byter den mot en variant med USB 3.0- eller Thunderbolt-anslutning. Du kommer att bli glatt överraskad över hur snabbt allt går helt plötsligt!

Teoretiskt sett kan livslängden på hårddisken förlängas om du använder den för ren lagring, alltså om den inte är aktiv, även om det finns en risk för avmagnetisering. Fast att förutspå vad som är läsbart om tio eller tjugo år är det knappast någon som vågar ge sig på.

En fördel med den delvis mekaniska uppbyggnaden är i och för sig att informationen kan gå lättare att rädda.

En annan typ av hårddisk är de som brukar kallas SSD-diskar, vilket innebär att de är uppbyggda kring någon teknik utan rörliga delar. (Kanske är det i och för sig mer korrekt att kalla dem för hårddiskar med flashminnes-teknik.)

Några givna fördelar med tekniken är att det gör hårddisken snabbare och tystare än den traditionella varianten med roterande magnetiska skivor. Den blir inte heller lika varm och är även mindre stötkänslig.

En nackdel är att denna variant är dyrare, i alla fall än så länge. Dessutom ger experterna mindre hopp till den som har en trilskande SSD-disk än till den som kommer med en traditionell hårddisk som plötsligt inte går att läsa.

SSD-diskarna sägs ha ungefär samma livslängd som de traditionella hårddiskarna, och ska kunna leva maximalt länge om de inte fylls helt.

Satsa på ett kabinett med plats för lösa diskar och satsa på rymliga och snabba diskar. Sedan är det bara att acceptera att priset per gigabyte för lagringsutrymme kommer att fortsätta minska.

Ett tänkbart alternativ till en extern hårddisk är att låta extradisken vara intern, alltså att förse datorn med ytterligare en disk (eller en enda större). Och det kanske du kan ha nytta av. Men det är ingen lösning på ett lagringsproblem, för en av poängerna med en extern hårddisk är att ha ytterligare en uppsättning av bilderna på ett annat ställe, så att inte allt försvinner på en och samma gång om datorn skulle krascha, bli stulen eller brinna upp.

En stor fördel med att ha hårddisken inne – istället för utanför – datorn, är att det går betydligt snabbare att komma åt och öppna filerna.

Fördelar med externa hårddiskar:

• Enkla att installera.
• Smidiga, kan fraktas eller placeras var som helst.
• Säkra, genom att ingen kan hacka sig in i den.
• En tydlig engångskostnad, inget abonnemang.

Nackdelar:

• Traditionella hårddiskar är känsliga för bland annat stötar.
• SSD-diskar (som är dyrare) kan vara svåra att ”rädda” om det blir något fel på dem.

Molntjänster

Molntjänster för allehanda behov poppar upp som svampar i den fuktiga höstskogen. Och då kommer det förstås även olika lagringstjänster för bilder. En given fördel med en sådan tjänst är att filerna lagras på ett helt annat ställe än din dator, så att det innebär en ökad trygghet med en sådan backup. Samtidigt går det att komma åt filerna varifrån som helst; det räcker att det finns internetuppkoppling. Det går också att ställa in en automatisk synkning av de bilder som behöver sparas på de flesta av tjänsterna.

Nackdelen, eller snarare ett motstånd, kan vara att det tar emot att lämna ifrån sig kontrollen av sitt viktiga material till en extern part.

Jämfört att ladda över bilderna till en hårddisk kan det också bli frågan om sega uppladdningstider, beroende på hur bra internetuppkopplingen är.

Många av tjänsterna är dessutom just nu inriktade på datavolymer upp till 100 GB, och det kan bli kostsamt när det är mer än så som ska arkiveras.

Tjänster kommer och går, och villkoren ändras regelbundet. Men det här är några exempel på populära alternativ i början av december 2014:

• Dropbox. Pris: 1 TB lagring för 740 kr/år*, företagskonto med ”så mycket utrymme som behövs” för fem anv. för 5.300 kr/år.
• Crashplan. Pris: Obegränsad backup för 890 kr/år.
• ZenFolio. Pris: Obegränsad lagring för 550 kr/år. Men obs! För att lagra råfiler tillkommer cirka 0,80 kr per GB och månad, vilket i praktiken blir 940 kr/år för 100 GB.
• Google Drive. Pris: 1 TB för 890 kr/år, 10 TB för 8.900 kr/år.
• Microsoft Onedrive. Pris: 1 TB för 780 kr/år (inkl Office 365).
• Flickr. Pris: 1 TB gratis (med reklam, 370 kr/år för att slippa reklam), 2 TB för 3.700 kr/år.
• Bitcasa. Pris: 1 TB för 740 kr/år, 10 TB för 7.400 kr/år.
• Idrive. Pris: 1 TB för 440 kr/år, 10 TB för 3.700 kr/år.

 * De svenska priserna är baserade på Handelsbankens växlingskurser 1 dec 2014.

Fördelar med molntjänster:

• Smidiga, ingen hårdvara att hålla reda på själv.
• De flesta molntjänster innehåller extrafunktioner som gör det lättare att sortera och visa upp bilderna.
• Säkra – åtminstone jämförelsevis (även om del kändisar har en annan uppfattning…).

Nackdelar:

• Det kan bli dyrt för stora lagringsmängder.
• Kan vara tidskrävande uppladdning, beroende på internetuppkoppling.

 Ett eget moln

Med en nätverkshårddisk, en NAS, kan du skapa ditt eget moln. Det är i grund och botten precis som det låter, en hårddisk som kopplas till ett nätverk. Och kanske väljer du då att ha en backup hemma eller hos en kollega? I en NAS finns det säkerhetslösningar för att hindra att obehöriga kommer åt informationen. Det finns även varianter som är brand- och vattensäkra, så att du kan känna dig ännu tryggare. Apples backup-lösning Time Capsule är en egen NAS-lösning (men även andra NAS kan utnyttja Time Machine för att automatisera backupen). I en NAS kan du ha flera olika diskar, och genom att använda en så kallad Raid 1-koppling så kan du låta den ena diskens information speglas på den andra – för att ha en ytterligare säkerhet.

Fördelar:

• En tydlig engångskostnad, inget abonnemang.
• I det egna nätverket lär det gå snabbare att hantera filerna än över internet.

Nackdelar:

• Kan kräva en viss konfigurering.
• Om du inte har din NAS i det egna nätverket kan det bli en tidskrävande uppladdning, beroende på internetuppkoppling.

PS: Har du kvar bilder på dvd:er? Experterna rekommenderar en genomgång vartannat år för att kolla att informationen finns kvar. Å andra sidan, vad gör man den dagen man märker att den inte går att läsa? Bättre då att lägga över bilderna på något annat lagringsmedium.

Peter Wiklund