Annika Falkuggla, Stockholm
- Man kan absolut livnära sig som fotograf 2014. Men det räcker dessvärre sällan med att vara duktig på fotografering och bildbehandling. Du ska helst också vara en trevlig prick och en grym marknadsförare. Ännu viktigare är att vända fokus från dig själv till kunden. Om du förstår kundens behov och skapar exakt det kunden vill ha, blir kunden nöjd och kommer tillbaka. Du kan få det tufft om du enbart vill skapa bilder i “din egen konstnärliga stil”, så var istället beredd på att tänka nytt och kreativt. Jag har lärt mig massor av att försöka skapa exakt vad kunden vill ha och har om och om igen förvånats över alla nya kreativa idéer jag fått när jag tänkt så. För att möta olika typer av kunder har jag också (tvärtemot vad många säger att man ska göra) börjat visa mer bredd på min hemsida. Detta kan förstås också vara en nackdel om jag vill etablera mig som konstnär och i så fall bör jag nog ha en särskild hemsida för det konstnärliga. Att alltid leverera i så bra kvalitet som möjligt både tekniskt och konstnärligt är förstås också superviktigt, liksom att leverera inom utsatt tid. Nöjda kunder kommer som sagt tillbaka och ger nya nöjda kunder. Och inte minst; Våga ta ordentligt betalt! Det ger troligen inte bara bättre inkomst, utan även bättre självförtroende. Där har SFF:s prisguide varit till stor hjälp för mig! Foto: Jan Gleisner. Annika Falkuggla

Joakim Lloyd Raboff, Malmö 
-Det har aldrig varit bättre att jobba som fotograf än just nu! Men det gäller att vara extremt kreativ – både för att intressera nya kunder och få befintliga uppdragsgivare att satsa på nya sätt att kommunicera med bild. Ens kreativa och tekniska talang är en rätt liten del av framgångsreceptet. Att presentera och sälja sig är viktigare. Min strategi är att skapa flera parallella kanaler som leder till inkomster från arkivbilder och uppdrag.  I dag finns 1 127 832 företag i Sverige med behov av att presentera sina produkter, tjänster och personal visuellt. Det finns alltså mycket att hugga tag i. Jag har investerat tid och pengar för att kunna erbjuda filmtjänster. Inlärningskurvan är ganska brant, men det har visat sig vara en lönsam satsning och bra komplement. Ha inte en övertro till sociala mediers förmåga att genererar inkomster. Social kompetens och samarbetsförmåga med kunderna är viktigare än alla "fans" och "likes" i social medier. Foto: Adion Allain. Joakim Lloyd Raboff

Johanna Norin, Stockholm
-Att jobba som fotograf - jag älskar det. Alla människor jag får vara nyfiken på, alla möjliga sammanhang, och så alla storys jag får höra, det är en sån lyx! Det gör slitet värt det. Strategier har jag utvecklat eftersom. När jag började som frilans kunde jag ingenting om att vara företagare, och jag fortsätter att jobba på att bli bättre och klokare på den biten. Så är det nog för många fotografer, att det är kärleken till fotografi som leder in i yrket, inte längtan till företagandet. Det är få fotografer förunnat att kunna luta sig tillbaka och bli bekväma. Alla får jobba hårt. Vara envis, uthållig. Efter några nyttiga vikarieår blev jag frilans på heltid 2007. Att leva med frilansotryggheten var supertufft i början, sen blir det vardagsmat, men visst kan man bli matt på det ibland och önska sig en jobbkalender med mer framförhållning. Till en ny fotograf skulle jag säga bli en bra företagare! Det finns inga genvägar där. När jag gick fotoskola var marknadsföring/ekonomi/sälj alltid det ämne som fick stryka på foten. Det blir väldigt märkligt, för det är inte bara hur bra bilder jag tar som drar in min lön, min pension, min SGI, som gör att jag kanske kan vara föräldraledig någon gång i framtiden - det är hur bra företagare jag är, och hur snabbt jag får iväg den där offerten. Johanna Norin

Anders J Larsson, Spånga
- Mycket är positivt men självklart finns orosmoln som alltid då ett yrke går igenom stora förändringar. Som så ofta vid större förändringar är det kanske inte de redan etablerade spelarna som kommer ut som vinnare. Troligen får vi se helt nya medieaktörer med nya affärsmodeller precis som musikbranschen fått Spotify. Att tjäna pengar går utmärkt, men man måste tänka i nya banor. När jag för tre år sedan sadlade om från IT-konsult till fotograf upplevde jag att prismodellerna och standardavtalen var otroligt komplicerade för kunden. I en värld där omsättningen på bild ökar, antalet kanaler att visa bild i ökar, kunden förändrar sin organisation löpande och där människor byter jobb i högre takt, så blir det komplicerat och rörigt för kunden att ha koll på sina bilder och hur dessa får användas. Mitt fokus är att göra det enkelt för kunden. Det har inneburit att jag idag arbetar mer som bildkonsult än fotograf. Jag tar betalt för min tid och sedan får kunden stora friheter att använda bilderna så som de önskar.  Det är världens roligaste jobb med hela världen som arbetsfält. Till en ung person råder jag att ta betalt från första dag och se dig som yrkesfotograf även om du inte har 20 års erfarenhet. Foto: Sara Bäckvall. Anders J Larsson

Paulina Holmgren, Skellefteå
-Vår yrkesroll som fotograf har ändrats väldigt mycket sedan jag startade 1999. Vissa ser utvecklingen negativt i form av att det möjliggjort för amatörer och kunder att själva ta bilder. Jag ser det snarare som att det just nu är viktigare än någonsin att det finns yrkesverksamma och kunniga fotografer med bildseende. Jag har under mina verksamma år inte påverkats så mycket av marknadens upp- och nergång, däremot är det mer det som hänt mig på det personliga planet som påverkat framgångarna och omsättningen. Jag har själv alltid haft intresse för tekniken, vilket har gjort att jag hängt med i förändringarna och under tiden också utvecklat företaget och mig själv. Jag har sedan ett par år tillbaka även börjat jobba rörligt och har en anställd. Min strategi är att fortsätta göra bra uppdrag, som sedan genererar fler uppdrag. Att alltid vara nyfiken och driva projekt som ger en energi. Ha roligt på jobbet är mitt viktigaste motto. Om lönen vore den viktigaste drivkraften skulle jag nog göra något annat. Det handlar om att kunna leva på det man älskar att göra. Det är mer av en livsstil. Paulina Holmgren

Donald Boström, Nacka
-Mediamarknaden har genomgått en dramatisk förändring. Bara det senaste året har totalt 700 journalister förlorat jobbet i Sverige. Mediehusen åsidosätter de avtalsrekommendationer som finns och tvingar fotografer och journalister till priser vi hade för många år sedan. Färre jobb att dela på och lägre arvoden när många tidningar skär ner sina budgetar och tjänster. Jag får ofta jobb där uppdragsgivaren vill att jag ska arbeta med helheten från idé till tryck. Fotografera bilderna, skriva texterna och utforma en bok eller tidning. Sådana uppdrag ger en hygglig fakturering. Min enda strategi är att försöka göra ett så bra jobb som möjligt i alla lägen, och i olika sammanhang berätta om den visuella kommunikationens som egen kraft, inte bara för att visa det som redan står i texten. Behovet av bra bilder ökar. Men de professionella fotografernas status har minskat. Kan vi uppgradera den visuella kommunikationens betydelse så kan vi bredda marknaden och ta betalt för det. Donald Boström

Anna von Brömssen, Göteborg
-Jag har varit yrkesverksam fotograf sedan 1996 och jag kan se en tydlig trend: allt större aktörer vill ha allt mer för pengarna. Tidningsföretag har köpts upp av stora konglomerat som vill publicera bilder på en mängd olika plattformar och vissa kan komma med gräsliga avtal. Min strategi är att ha bra koll på avtalen och att även kontinuerligt hitta nya kunder. Jämför jag längre tillbaka i tiden har det blivit mer och mer livsstil med “ost och vin”-bilder i ex. helgbilagor och att tidningar satsar på vad de tror att folk vill ha i stället för vad de tycker är angeläget eller rena dokumentära berättelser. Mitt råd till yrkesfotografer är att se över vad man har, vilka ämnen man verkligen har starka bilder av och brinner för. Samla, gå vidare och visa för uppdragsgivare som värdesätter just det ämnet. I mitt fall har mina tidigare jobb om cancer resulterat i att jag även fått uppdrag i Norge. Till en fotograf som precis börjat skulle jag säga: läs på om rättigheter, sälj inte för billigt och läs igenom avtalen noga. Viktigt att ha självklara argument med sig när man diskuterar priser, kostnader och användning med kunderna. Anna von Brömssen

Klara G, Stockholm
-För mig har det fungerat oväntat bra med att vara en ”bred" fotograf och inte har specialiserat mig på bara en typ av bilder. Jag har därmed väldigt många olika kundtyper. Jag har kunnat tjänat pengar fast arvodena har gått ner väldigt mycket så man får jobba mer och snabbare för att få ut en skälig lön. På en viss typ av uppdrag kan amatörerna hota oss men inte i dem där en reklambyrå är inblandad. Reklamvärlden vill jobba med proffs! Med mindre tidningar är det en annan situation. Min strategi att få kunder är att synas i så många olika kanaler som möjligt, på min hemsida, tidningar och magasin, genom sociala medier och så vidare. Jag får även en hel del uppdrag genom min agentur. Men just nu är jag osäker på hur länge jag kommer orka jobba i en bransch där det krävs att ständigt tänka nytt, jobba sent, mycket och snabbt och leverera över förväntan varje gång för att få fler uppdrag. Till en ung fotograf skulle jag säga: Förvänta dig ett roligt och varierande jobb med orimliga krav och ofta dåligt betalt. Bli inte fotograf om du vill tjäna mycket pengar och se till att ha en backup-plan ifall du inte får in tillräckligt till hyran. Klara G

Monica Englund, Göteborg
-Under mitt liv som fotograf har jag levt på att arbeta med uppdrag som reportage, porträtt, teater och mycket lite reklam, gästlärare, hålla föreläsningar med bildvisning. Under tolv år kom min största inkomst framförallt från frilansjobb för teatrar i Göteborg. Jag led av att ljuset aldrig var satt, trots löften. När pjäsen spelades igenom under fotografering hände det att skådespelarna knappt syntes, så att de verkligt bra bilderna, enligt min mening, aldrig kunde tas. En dag efter sista akten sa jag att när jag levererar bilderna så blir det för sista gången. Det kändes skönt.  Några andra stadiga kunder hade jag inte. Jag tänkte att om någon vill mig något så vet de var jag finns. Inget jobbraggande. Det blev väldigt tyst. Jag gjorde små och få reportage ibland. Man lär sig att leva med minimal ekonomi. Vi var två frilansande fotografer med två barn. Att arbeta med egna bilder och projekt blev det viktigaste och att verkligen tro på det jag höll på med. Darrigt ekonomiskt men lugnare i själen. Så började stipendier droppa in både sökta och osökta. Det blev lite lättare. Om du bär på sådant som du vill förmedla till omvärlden genom fotografi och hyser en genuin tilltro till det du vill göra, bli fotograf. Foto: Tommy Arvidson. Hemsida saknas.

Jan Håkan Dahlström, Kista
-Numera jobbar jag inte längre på uppdrag men jag levererar bilder till tre bildbyråer. Alla mina tidigare kunder har pensionerat sig och är kulturtanter på Gotland. Jag lever på pensionen och de pengar som bildbyråerna drar in. För mig är strategin enkel: ta många och bra bilder, jag är mycket produktiv och lägger in många hundra bilder per år. Men guldåren för bildbyråbilder är definitivt förbi, det finns fler bilder än vad marknaden behöver. Vad jag drar in är kanske tjugo procent av vad jag fick för 10-15 år sedan.  Amatörerna hotar definitivt min försörjning. Vi äldre yrkesfotografer har unika kunskaper. Vi kan hela kedjan, från fotograferingen till framkallning och kopiering men våra kunskaper efterfrågas inte alls idag. Om kunderna valde bilder efter kvalitet, då hade det inte varit något problem. Men alltför många väljer bilder efter pris och då väljer de ofta amatörernas bilder, de är ju billigare. Jag tycker framtiden ser rätt dyster ut för alla unga ambitiösa fotografer. De tvingas konkurrera med billiga amatörer på en alltmer prispressad marknad, jag tror att det blir svårt att tjäna rejält med pengar. När jag började som fotograf trodde jag att det skulle räcka med att vara bra.  Det räcker långt men inte ända fram. Vi har ett socialt yrke där samspelet med kunden är oerhört viktigt, man måste vara både kreativ, snabb och trevlig. Man måste dessutom vara trevlig med de människor man möter i jobbet. Jan Håkan Dahlström

Anki Almqvist, ordförande SFF, Stockholm 
-Som frilansfotograf måste du vara entreprenör, ekonom, marknadsförare och sist men inte minst kreatör. Efter många år i yrket har jag lärt mig att ha personlig kontakt med mina kunder, alltid leverera i tid och vara lyhörd för vad som förväntas av mig. Mycket tid går åt till att hålla reda på upphovsrätt, avtal och prissättning. Under den tid jag arbetat har jobben kommit med olika täthet. Ibland har jag haft extrajobb, vilka gett mig viktiga inblickar i helt andra sammanhang. Priserna har sjunkit och en del vidriga avtal har skapats, men samtidigt har arenorna för publicerad fotografi blivit fler. Allt fler använder den fotografiska bilden i såväl statliga och kommunala kampanjer och informationsmaterial som i konst-/kultursammanhang. För mig är det viktigt att vi yrkesfotografer stöttar varandra och påvisar olämpliga avtal. Att »alla« fotograferar och publicerar sig i olika digitala medier, är roligt men ska inte förväxlas med att »alla« är yrkesfotografer. Foto: Jan Nordén Anki Almqvist

Stefan Nilsson, Bromma 
- Amatörer har aldrig hotat duktiga yrkesfotografer, de har alltid funnits. Jag har levt gott på att vara fotograf och kan fortfarande leva på mitt yrke. Jag kan inte påstå att jag jobbar hårt för att marknadsföra mig i sociala medier. Däremot jobbar jag med att behålla och utveckla de kunder jag redan har. Problemet som jag ser det är att tidningarna har dragit åt penningpåsen. De har alltid klagat över att fotografer är så dyra. Men när man har bläddrat i tidningen tillsammans med chefredaktören och visat att merparten av sidorna består av bilder har han/hon fått större förståelse för att jobben måste få kosta. Jag har ett tips till den yngre generationen, tänk på din framtida pension innan du byter till den senaste kameramodellen. Stefan Nilsson

Alexander Mahmoud, Stockholm
- Förra året gick jag från att vara vikarie till att bli frilansare och då var det ganska tufft en period. Men det känns som att jag kommit in i det nu. Jag skaffade ett kontor för ett halvår sedan med två fotografkollegor och det har verkligen hjälpt motivationen att frilansa. Kunder får jag mest genom att mejla och tjata. Jag är rätt dålig på tillfällen där jag ska träffa någon och visa min portfolio. Det känns tufft med nedskärningarna, men samtidigt produceras det så enormt bra bilder och berättelser överallt. Bilden blir starkare och starkare. Mitt bästa råd till andra är: Ha roligt. Satsa på att sitta på kontor, med kollegor som inspirerar och försök hitta projekt som du verkligen brinner för. Alexander Mahmoud

Lena Lee, Umeå
- Att leva som yrkesfotograf 2014 är skoj och utmanande, det gäller att kläcka ideér och vara flexibel. I Norrland där jag arbetar har vi alltid varit breda i vårt »fotograftänk«. Porträttstudion får kunder från nätverk, sociala medier, direktreklam men framförallt genom rekommendationer från andra kunder. Så ett tips är att bygga upp en god relation med kunderna och sedan behålla kontakten och fotografera dem både privat och inom deras yrken. Amatörer har ingen aning om hur det är att driva ett företag med alla fasta kostnader. De fotografer som jobbar billigt eller gratis får oftast sin försörjning från något annat håll. Den som vill arbeta som yrkesfotograf bör tänka på sin yrkesskicklighet och framhålla sina kvaliteter och inte vara rädd för att ta betalt för sin kompetens. Utnyttja sff:s prisguide för den som är tveksam på vad man ska ta för pris för sina uppdrag. Konkurrens är bra men bara om man »tävlar« på lika villkor. Ska man leva som fotograf så bör man nog älska sitt jobb och se till alla möjligheter i stället för begränsningar. Foto: Sara Ingman. Lena Lee

Jenny Lindhe, Malmö
- Det ser bättre och bättre ut på fotografifronten. Jag gör inte bara vanliga fotografiuppdrag utan arbetar även som kurator, håller i workshopar, ger föreläsningar med mera. Skåne satsar ju stort på fotografi, bland annat i Landskrona och det genererar en hel del jobb. Som konstnärlig fotograf finns inte lika mycket pengar som när man arbetar med reklam, men det går att leva på sitt yrke om man inte bara gör fotografiska uppdrag. Jag försöker att fokusera på vad som är mest kul och inspirerande och lägga mest krut där, det brukar löna sig i längden. Jobb får jag nästan bara genom kontakter. Av egen erfarenhet – jag är bildredaktör på ett magasin – vet jag att det är minst lika viktigt att vara lätt att samarbeta med, lätt att få tag på, leverera i tid och att vara flexibel som att vara en duktig fotograf. Blir jag erbjuden jobb som inte är mitt gebit tipsar jag om någon fotografkollega till mig som gör det bättre, det där får du oftast igen senare. Till en ung fotograf skulle jag säga: Sök dig till ställen du gillar eller fotografer som du inspireras av, var inte rädd för att prata med dem och se hur de går tillväga. Fundera på vad som är din styrka, vad tycker du är roligast och satsa på det. Foto: Tony Kristensson Jenny Lindhe

Saga Berlin, Stockholm
– Jag ser inget hot från amatörerna, att vara rädd för människors berättartalang känns ju som helt fel väg. De flesta fotografier jag ser säger inte mig så mycket, men det gäller ju även många proffs-fotografers bilder. Därför ser jag verkligen amatörens fotografier som tillgång och inspiration. Oerfarna fotografer utnyttjas alldeles för billigt typ när det kommer till dokumentationsjobb som kan ta väldigt mycket tid och är jätteviktigt att det blir bra för kunden. Så var stenhård med prislistan, värdera ditt arbete högt. Jag är optimist, vi måste få kunderna att förstå vad saker och ting kostar, de stora kunderna hustlar oftast mest, det är ju deras jobb. Man måste sätta hårt mot hårt, där har jag stor hjälp av sff och prisguiden. Jag har alltid en tydlig prislista att diskutera utifrån. Färskare företag har oftast för lite insyn i vilket arbete en fotograf gör och budgeterar alltid för lite. Det avgörande för mig är att förstå varför jag motiverar och prioriterar just det jobbet, vilket ger mig bästa förutsättningar att göra ett fett jobb. Det är i både mitt och kundens högsta intresse att sätta ett värde på projektet. Att vara yrkesfotograf är att inspireras och utvecklas hela tiden och att hitta kemin med den jag plåtar, det är då bilderna blir bra, kameran är bara ett verktyg. Proffsfotografer kommer alltid behövas, fotografi är ett hantverk. För den som känner sig orolig skulle jag säga: Fråga dig själv: varför fotograferar du, vad är värdefullt för dig? Att fler besitter verktyg och förmåga att berätta själva om sina perspektiv är bara mäktigt för mig. Saga Berlin

Tuana Aziz, Skövde
– Visst är det rätt stor press på fotografer nu för tiden. Förr var det färre som kunde göra jobbet på grund av tekniken. Nu när tekniken är så mycket billigare och enklare kan många fler starta företag för att försörja sig på fotografi. Konkurrensen är hård. Vi fotografer måste leverera ännu bättre bilder för att bli bokade. Både företag och privat-personer jämför priser och många har svårt att förstå skillnaden mellan olika prisbilder och vad de får betala för. Man måste verkligen lägga ned tid på att förklara för folk varför det kostar som det gör. Jag kan se att amatörfotografer dyker upp och kon-kurrerar med sjukt låga priser. Och vissa kunder väljer tyvärr oftast det billigaste alternativet. Men när det händer säger jag till mig själv att om en person inte ser skillnad på mina bilder och någon som nyss gått ut gymnasiet med systemkamera är de helt enkelt inte mina kunder. De största kunder jag har i dag har jag fått genom rekommendation av tidigare kunder. Året ser ljust ut, jag har jobb till efter sommaren i alla fall. Så självklart går det att tjäna pengar i yrket, bara man väljer rätt väg. Mitt bästa råd fick jag från en annan duktig fotograf: Sluta aldrig vara dig själv, för ingen kan vara bättre på att vara du än du själv. De som för-söker härma dig kommer alltid ligga steget bakom. Och sluta aldrig utvecklas. Tuana Aziz

Emma Svensson, Hägersten
– Branschen har förändrats otroligt mycket på bara tio år. Nästan alla fasta tjänster är borta vilket ställer höga krav på att man orkar med arbetsvillkoren som frilans. Det räcker inte med att bara kunna teknik, du måste ha social kompetens, kunna marknadsföra dig, ha ett stort kontaktnät och vara uppfinningsrik inom din genre och leverera hög kvalitet på dina jobb. Samtidigt har det aldrig funnits så här stora möjligheter för fler fotografer att slå igenom och det är häftigt. Jag är uppvuxen i den här nya eran och har kunnat följa med i utvecklingen och an-passa mig väl, så för mig ser det ljust ut. Men jag är väl medveten om att om jag inte fortsätter utvecklas så kan det snabbt vända. Det är nog svårt att arbeta som fotograf om man inte har passionen och drivet, för man blir omkörd av alla de som har detta. Den dagen jag tycker det är tråkigt att fotografera tänker jag göra något annat. Har man passion och driv men har svårt att tjäna tillräckligt skulle jag nog satsa på att undervisa på deltid, eller göra ett projekt som kan ge uppmärksamhet och därmed leda till nya kontakter och jobb. Om jag inte hade en digital portfolio eller fanns i sociala medier hade jag sett till att styra upp det. Ingen kund vill arbeta med en trött fotograf. Så det viktigaste man behöver göra är ju att hitta inspirationen och passionen. Foto: Mikael Dahl  Emma Svensson
 

Lotta Schwarz, Stockholm
– Att allt fler fotograferar är bara bra. Det stora intresset för fotografi skapar större kunskap om bild och det gynnar oss. I vårt yrke handlar det inte bara om att ta bilder utan även om att förstå kundernas behov, hur bilder tolkas och förstås i olika sammanhang. Dessutom måste vi kunna leverera bilder som fungerar optimalt i olika slags medier. Många vittnar om att det är svårt att försörja sig och det tar jag på allvar. Men jag tycker att det alltid har varit svårt. Vi har alltid varit tvungna att marknadsföra oss, sälja in oss, driva på. Att hela tidningsbranschen sviktar påverkar oss mer än amatörfotograferna, skulle jag säga. Det kommer alltid finnas en marknad för yrkesfolk som kan leverera stabilt. Men vi måste förstå att yrkes-rollen förändras och att nya tider ställer nya krav på oss. Vi måste både uppgradera vårt kunnande och även bredda oss. Allt fler börjar skriva, filma, arbeta med webb och tänker mer helhetslösningar. Digital publicering blir allt vanligare och vi behöver nya sätt att tänka hur vi kan ta betalt. Jag ser det som fotoskolornas uppgift att förbereda eleverna på den verklighet som komma skall. De måste lära eleverna mer av krass ekonomi, hur de måste fakturera en viss summa varje månad för att få det hela att gå runt. Lotta Schwarz


Knut Koivisto, Stockholm
– Jag har fått mycket roligare jobb de senaste åren, allt tack vare sociala medier. Facebook stärker band mellan människor och jobb kan verkligen komma från oväntat håll. Men det är ingen säljkanal, fika inte efter bekräftelse, skriv inte »vad bra jag är« utan delta i samtalen, skriv och lägg ut bilder som är intressanta för andra, så att du ger någonting. Jag försöker hålla en linje i hela mitt bildspråk. Just på Instagram och Facebook kan jag sakna det hos andra yrkesfotografer. Vi måste faktiskt anstränga oss mer, även där. Det är helt okej att fotografera din frukost, men gör det snyggt! Glöm inte ditt fotografiska bildspråk. Jag känner inget som helst hot från amatörer, den som känner så har antagligen byggt ett högt staket runt sig själv. Jag har gjort mina 10 000 timmar och jag vet vad jag kan. Men jag är också beredd att lära nytt och bli bättre. Jag hade till exempel, för några år sedan, en praktikant som var fjorton år. Hennes bildseende var helt annorlunda än mitt. Hon tänkte bild på ett helt annat sätt, hade lärt sig Photoshop själv sedan hon var tio år. Som erfaren fotograf kunde jag plocka upp de intressanta delarna. Hon fick mig att börja anstränga mig mer och tvingade mig att tänka ännu mer formmässigt och modernt. Jag tror vi måste se oss själva som visuella kommunikatörer: att vi hjälper våra kunder att lösa ett problem. Fel strategi är att tro att kunderna kommer för att köpa en bild. De kommer för att de har ett problem som de vill ha hjälp att lösa visuellt. Knut Koivisto

Där fotograf inte anges ovan är bilderna självporträtt.  

Vi vill gärna intervjua fler fotografer som vill synliggöra villlkoren för att vara yrkesfotograf i Sverige i dag. Vill du vara med? Hör av dig till jenny.morelli@sfoto.se