DSM – Digital Single Market
DSM är ett EU-direktiv med syfte att skap en mer modern och balanserad marknad vad gäller upphovsrätt inom EU. Direktivet fokuserar i synnerhet på upphovsrätt i digitala miljöer och adresserar den utveckling av marknaden som skett de senaste 10-15 åren. För fotografer – för alla upphovspersoner – kommer den här lagstiftningen vara central för under lång tid framöver och avgörande för att kunna säkra sin äganderätt och de eventuella kommersiella möjligheter som följer på äganderätten.
Utredningen ”Upphovsrätten på den digitala inre marknaden” hade till syfte att ge lagförslag för implementeringen av direktivet i svensk lagstiftning. Med direktivets implementering ges äntligen tillfället att säkerställa upphovspersoners möjlighet att få betalt, hantera sina rättigheter och få information hur rättigheterna faktiskt används. SFF med KLYS och övriga bildorganisationer har arbetat hårt under flera år för att få implementeringen av direktivet i svensk upphovsrättslagstiftning så kraftfullt som möjligt. Tillsammans med övriga bildorganisationer driver SFF också uppropet Stärk Bildjournalistiken! som kritiserar det bristfälliga införandet av DSM-direktivets artikel 15 i svensk lagstiftning.
Den 1 januari 2023 trädde den nya upphovsrättslagstiftningen i kraft.
Privatkopieringsersättning
Privatkopieringsersättning (PKE) är en kompensation till upphovspersoner för inkomstbortfall vid laglig kopiering för privat bruk till inspelningsbara media. Men till skillnad från många andra upphovspersoner, som till exempel film- och musikskapare, får bildskapare ingen ersättning för denna användning. Stillbilder omfattas inte. Likaså är ersättning begränsad till teknik för vidaresändning.
Kopiering av stillbilder är den kopiering som ökar mest och den teknik som till största delen används för privatkopiering är mobiltelefonen. SFF har ihop med övriga bildorganisationer har arbetat hårt för att få till en ändring så bilder ska omfattas av systemet i framtiden, vilket utredningen ”Privatkopieringsersättningen i framtiden” nu föreslår i sitt betänkande.
Biblioteksersättningen
Tillsammans med Sveriges Författarförbund och Svenska Tecknare kommer SFF överens med regeringen om biblioteksersättningen vilken fördelas av Författarfonden. Biblioteksersättningen innebär att svenska litterära upphovspersoner får en statlig ersättning för utlåningen av verk på biblioteken. vilken fördelas i form av individuella ersättningar och olika typer av bidrag och stipendier. E-boksutlåningen har dock haft en starkt negativ påverkan på ersättningen. De ekonomiska konsekvenserna kan bli stora för enskilda författare likväl som för fotografer och illustratörer, formgivare och tecknare. Fotoförfattarna inom förbundet fortsätter därför att lyfta fram bibliotekens demokratiska uppdrag och ett hållbart system för ersättningen inför framtiden.
Ersättningsutredningen
Två frågor i DSM-direktivet lyftes ut och en speciell utredning, ”En oavvislig ersättningsrätt?”, tillsattes för dessa: dels frågan om en så kallad oavvislig ersättningsrätt för upphovspersoner och utövare i on demand-situationer, till exempel vid streaming av film och musik, dels en särskild tvistlösningsmekanism för upphovsrättsfrågor. SFF har arbetat med denna utredning inom en särskild arbetsgrupp i KLYS samt ihop med övriga bildorganisationer, framför allt för att få till stånd alternativa tvistelösningsmodeller då den nuvarande ordningen med skiljeförfaranden och domstolsprocesser är för dyra och inte rimliga för upphovspersoner att driva.
Översyn av inskränkningar i upphovsrättslagen
Till följd av DSM-direktivet har även en särskild utredning utsetts för att se över upphovsrättslagens bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten. Syftet med översynen är att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk för sådan användning av upphovsrättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. SFF har arbetat mot utredningen genom KLYS samt genom Bildupphovsrätt som båda har var sin representant i utredningens expertgrupp. SFF har medverkat i arbetet med deras yttrande samt också lämnat in ett eget yttrande om utredningen.
MU-avtalet
MU-avtalet kallas ramavtalet för konstnärers ersättning för medverkan vid utställningar. Det tecknades mellan staten och Svenska Fotografers Förbund, Konstnärernas Riksorganisation, Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare och Svenska Tecknare och trädde i kraft 2009. Avtalets syfte är att skapa bättre förutsättningar för bild- och formkonstnärer att få betalt för utfört arbete. MU-avtalet är bindande för statliga institutioner men principerna bör vara vägledande för andra arrangörer med offentlig finansiering. Den 1 januari 2024 trädde det nya MU-avtalet i kraft som har arbetats fram med en bred förankring med avtalets parter. Målet med det nya avtalet är att det ska vara tydligare och enklare att använda för utställningsarrangörer och konstnärer, men det avser också att etablera god branschpraxis för området. Här är MU-avtalet 2024 och här är en ny mall för utställningsavtal som är framtaget under ledning av KRO.
