Paulina Holmgren, ordförande för SFF

”Tänkte att jag kanske inte är nog mycket fotograf för att få bli medlem” så uttryckte sig en ung, duktig, verksam fotograf och nybliven vinnare i Svenska Publishingpriset till mig när vi sågs på prisgalan. ”Det var svårt det här med att man ska ha referenser …” Just där och då stod vi ett gäng och snackade med fotografen och konstnären Anna Clarén som hade haft personen i fråga som elev. ”Här har du en referens”, sa jag och hänvisade till Anna. Dagen efter hade vi en ny medlem. Det är inte första gången jag stött på frågetecken kring huruvida man ”får” vara medlem eller inte. Jag träffade en fotograf som jobbar konstnärligt som berättade att hon känt att hon inte passat in som medlem tidigare för att hon inte jobbar kommersiellt. Är det så man ser oss utifrån? Uppfattas det som att förbundet inte är öppet för konstnärer, yngre eller de som jobbar med fotografi på andra sätt? I så fall vill jag vara väldigt tydlig och sticka hål på den myten en gång för alla.

Under mitt första halvår som ny ordförande har jag försökt vara där fotografer och de som jobbar med fotografi möts på olika sätt. Landskrona Fotofestival, Spegla och PhotoMarket på Fotografiska till exempel. På så sätt har jag träffat medlemmar och kunnat värva nya. Pratat med människor och diskuterat. 

Under hösten har vi i styrelsen jobbat med en ny strategi för framtiden. Den handlar bland annat om att vi ska jobba med gemenskap före individualism och öppenhet framför exklusivitet. Vår strategi ska hjälpa oss i våra vägval och styra hur vårt kansli ska jobba med verksamheten. Det är även en bra grund för oss att ha med oss när vi öppnar upp för nya medlemmar.

Tiderna förändras och i dag jobbar vi med fotografi på så många olika sätt och vi har ett växande antal medlemmar som jobbar som bildbehandlare, retuschörer och konstnärer som ger ut böcker och gör utställningar. (Vi är 182 fler nu än i mars!) Inte alla jobbar traditionellt med kunder och driver eget företag, även om en stor del av våra medlemmar gör det. För att inte tala om de fasta anställningar som genom åren bara har minskat i vår bransch, speciellt när tidningarna gjort sig av med mängder av pressfotografer. I dag frilansar många av dem och utgör också en del av våra nya medlemmar. Om man jobbar med fotografi och vill vara med i förbundet för att man har behov av gemenskap och rådgivning eller tycker att vi driver bra frågor, så ska man såklart vara välkommen som medlem. Förbundet ska jobba med att stärka oss och vi står alla inför samma värld och marknad där vi ofta är sist i kedjan och den svaga parten i avtal och förhandlingar, oavsett vilken inriktning vi har eller hur vi jobbar med fotografi. Genom vår starka gemenskap får vi muskler och kan vara med och påverka hur vår framtid ska se ut. Öppenhet och inkludering gynnar oss alla.