Högt eller lågt – det är frågan
Det är konstigt det där med högt och lågt. Är text högre än bild? Är det svårare att läsa än att titta? Är det inte själva förmågan att förstå, eller tolka, som kan vara det som tar lite tid att lära sig?
Jag tänker så här: När vi föds kan vi titta. Inte så långt från början, bara någon decimeter, och vi förstår egentligen inte särskilt mycket av det vi tittar på. När vi är si så där 5–6 år börjar vi kunna läsa. Bara några få ord visserligen. De flesta ord förstår vi inte alls. Jag visste ju till exempel att bokstäverna LOTTA blev mitt namn, men hur det kom sig var lite klurigare att lista ut. Alltså, i princip är läsandet cirka fem barnaår svårare än tittandet. Ordalydelsen »det vidgade textbegreppet« har jag nyligen förstått, och nu har jag fyllt 50.
»Det vidgade textbegreppet« betyder fotografi. Det betyder också film och radio. Det är det inte så lätt att förstå. Man kan läsa denna ordalydelse i en mängd dokument på svenska universitet och högskolor, särskilt i utbildningsplaner. Det går inte att skriva fotografi eller radio i dessa, för då blir det ju en praktisk kurs, inte teoretisk. Att titta på och förstå bilder är alltså en praktisk syssla. Titta på och förstå bokstäver är teoretiskt. Jag anar okunskap bakom formuleringen.
Samma okunskap som DN:s recensent Lotta Olsson ger uttryck för då hon i en text om fotoböcker skriver att »egentligen ska ju böcker bara innehålla text« (dn 2012-11-27). I raden under fortsätter hon med att »det kommer en massa störande bilder i vägen för texten … och bilderna ska komma av sig själva i huvudet när man läser«.
Lotta Olsson får givetvis tycka vad hon vill, men jag kan ju undra varför inte dn anlitar en kunnig recensent istället. Någon som har kunskap om och kan tolka bilder på samma sätt som den som har kunskap om och kan tolka text. Att Olsson kallar fotoböcker för bilderböcker för vuxna känns faktiskt lite infantilt. Vår tidigare ordförande för Fotoförfattarna, tillika suppleant i Sveriges Författarfond, Tommy Arvidson, föreslår fler nya kategoriseringar. Vad sägs om otäcka textböcker för vuxna (deckare), svåra textböcker för vissa vuxna (poesi) eller hittepåtextböcker för vuxna (skönlitteratur).
Bildkonstnärsfondens stora stipendium tilldelas i år fotografen Gerry Johansson. Grattis Gerry!
Vid ett samtal med Anna Tellgren från Moderna Museet sa han att »kompositionen är en del av bildens grammatik. Precis som med text så måste ju folk få en chans att begripa vad det står. Det blir svårt om man gör lite hur som helst«. Ja, på något sätt handlar allt om språk och precis som det skriftliga kan det fotografiska språket se olika ut i olika länder, olika kulturer. De som flyttar iväg till ett annat land lär sig att förstå kontexter i det nya landet. Högt och lågt, där som här, fast annorlunda.
Så låt oss nu fira jul med kitchigt pyssel och torftiga rim och bilderböcker i paketen.
God jul!
