”Jag blev förvånad och totalt paralyserad. Det fanns ingen motivering och det gick inte att överklaga. För mig är det konkurs inom någon månad om det inte vänder.” Så skrev en besviken medlem som fick avslag på sin ansökan till andra omgången av krisstipendier. Över 30 medlemmar hörde av sig samma dag och det gjorde ont i hjärtat att läsa deras desperata ord. Många har panik efter ett tufft år utan möjlighet till de krisstöd som regeringen gått ut med. Man kvalar varken in som konstnär eller som företagare.

”Vår definition av professionellt yrkesverksam konstnär är en person som helt eller delvis kan försörja sig på sin konstnärliga verksamhet och som återkommande låter sin konst möta en publik eller ett konstnärligt sammanhang.” Så lyder Konstnärsnämndens egna ord om hur de avgör vem som är konstnär. Jag har läst denna mening så många gånger och försökt vända på den både fram och tillbaka. Vem är egentligen konstnär? Vad är ett konstnärligt yrke? Och vem bestämmer vad som kvalificeras? Vi som jobbar med fotografi, var hör vi egentligen hemma? Allt vi skapar möter ju på något sätt en publik. I en bok, i en tidning, digitalt eller på väggen i ett galleri. Och allt vi skapar, enligt upphovsrättslagen, är fotografiska verk.

Bland våra 1 900 medlemmar finns en mängd olika definitioner kring hur man jobbar med fotografi. Många kallar sig konstnärer. Men bland våra medlemmar finns också journalister, de som jobbar uteslutande med reklam och kommersiella uppdrag, enbart porträtt eller de som bara gör böcker eller utställningar. Men alla våra medlemmar använder sin kreativitet och lust till att skapa. Flera tar på sig uppdrag av olika slag för att finansiera att skapa egna konstnärliga projekt. Enligt mitt sätt att se är de verkligen också konstnärer.

Jag tänker tillbaka till min tid på konstskola. Fotografi uppfattades lite grann som lägre än andra konstarter, inte lika fint som till exempel måleri. Men statens uppfattning om vem som är konstnärligt verksam och låter sin konst möta en publik får väl ändå inte vara lika snäv? Pandemin och den ekonomiska krisen drabbade ju ALLA konstnärliga utövare.

Konstnär är ingen skyddad titel, som exempelvis psykolog eller advokat. Men många känner sig inte bekväma med att ta orden i sin mun då man traditionellt tänker på andra tekniker än just fotografi. Fotograf känns mer tryggt och hemma. Men i själva verket är ju skillnaden att vi målar med ljus, när andra målar med färg.

Vi har arbetat hårt med att stärka fotograferna att lyfta just sitt konstnärskap i sina ansökningar och det gav till slut resultat. När det tredje krisstödet presenterades kunde vi se att fler fotografer både sökt och fått bifall. Fantastiskt! Så, kom igen nu – våga sträcka på er och ta ordet konstnär i er mun. Det är er fulla rätt, precis som att få statliga stöd under en kris.

Paulina Holmgren, ordförande SFF.