Vi har lämnat in remissvar på utredningen Kreativa Sverige

I november 2021 påbörjades en utredning med uppdrag att lämna förslag på en samlad nationell strategi för att främja de kulturella och kreativa näringarna. Att ta fram en sådan strategi var ett av förslagen som lämnades av utredningen om kulturens återstart efter pandemin. Betänkandet Kreativa Sverige!, som överlämnades till den tidigare Kulturministern i augusti 2022, har varit ute på remiss till 250 organisationer och vi har idag lämnat in vårt omfattande remissvar till Kulturdepartementet.  

Vår yrkeskår står i glappet mitt emellan kulturpolitiska och näringspolitiska insatser, och vi blir återkommande hänvisade till satsningar på kulturella och kreativa näringar för att det är där många beslutsfattare har bilden av att det är där yrkesverksamma inom det fotografiska området hör hemma. Det är där vi har klämts in.

-Vi har lagt mycket arbete på Kreativa Sverige! både på dialogen med utredningen under tiden deras arbete pågick och. nu på det efterföljande remissarbetet. Vi hänvisas återkommande till insatser för kreativa näringar. Vad vi än tycker om det så har vi tänkt att vi här måste ta tillfället att synliggöra utmaningarna för vår yrkeskår och brister i systemen, för att skapa bättre förutsättningar för att yrkena inom det fotografiska fältet ska överleva och utvecklas på ett hållbart sätt, säger SFFs verksamhetsledare Angelica Månsson-Gerde. 

SFF välkomnar en strategi för Sveriges kreativa branscher och ställer oss bakom de flesta av utredningens förslag. Men vi anser att flera av förslagen som presenterats behöver plockas ner från en abstrakt höjd de nu ligger på och konkretiseras för att skapa riktning och tydlighet, samt i vissa fall kompletteras.  

Som vi berättade i augusti så presenterar utredningen sex prioriteringar, varav den centrala och bärande prioritering för strategin är ”ett tydligt tvärpolitiskt ansvar för kunskap, synergier och samverkan”. Det tycker vi är bra och anser att det mest effektiva sättet att utveckla kreativa branscher och stärka fotografers och andra upphovspersoners villkor är att: 

• Gå vidare med upphovsrättsliga reformer i enlighet med vårt gemensamma remissvar med övriga Bildorganisationers på En oavvislig ersättningsrätt samt remissvar på En ny privatkopieringsersättning. Därutöver hörsamma de inspel som vi redan gett den pågående utredningen En översyn av vissa frågor om upphovsrätt. 

• Säkerställ social trygghet i kultur- och mediesektorn genom att stödja utredningens Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst kommande förslag om ett rättvisare system för sjukpenning samt genom att vidga möjligheten till a-kassa för soloföretag. 

De enskilda kulturskaparna, som driver soloföretag, är den i särklass största gruppen inom denna ”bransch” med över 100 000 företag och därmed 100 000 sysselsatta. Att offentliga stödinsatser saknas för just denna grupp lyfts i direktivet till utredningen. Det är viktigt att soloföretagarna, som vår yrkeskår till allra största delen tillhör, får relevant stöd för att bedriva sin verksamhet. Men det gäller att även öka kunskapen i de främjande systemen om hur värde byggs i kreativa branscher generellt, och hos soloföretagen specifikt. Det är nämligen soloföretagarna, ”kulturskaparna”, som utgör kärnan i de kreativa näringarna och för den gruppen krävs ett utvecklingsarbete på flera nivåer.  

Här kommer vår enda egentliga kritik mot utredningen:

-Vi anser att frågorna om soloföretagarnas villkor förtjänar större plats i strategin, som en ständigt närvarande aspekt i denna särskilt avgränsade del av näringspolitiken. Vi ser att utmaningen för denna strategi är hur ekonomiskt framgångsrikt företagande på kulturområdet kan stimuleras, utan att framgången byggs på oskäligt nyttjande av enskilda upphovspersonernas skapande och deras svaga förhandlingsposition. Tyvärr saknas svaret fullt ut på denna centrala fråga, säger Angelica Månsson-Gerde.

Läs hela vårt remissvar här. Vi har även medverkat i KLYS remissvar.