Praktisk teknik | 13 Juni 2018 | Stefan Ohlsson

Hur väljer du kameraprofil

I det sista numret under 2017 beskrev jag hur du kan modifiera en kameraprofil, så att den passar din smak och uppfattning om vad som innebär en bra färgåtergivning. Sedan dess har Adobe släppt en ny uppdatering av deras råkonverterare som finns inbyggd i Camera Raw och Lightroom.
Den främsta nyheten i denna uppdatering till Camera Raw 10.3 och Lightroom 7.3 är att de har lagt till ett större antal kameraprofiler, som påverkar utseendet på bilden. Hur många profiler som adderats beror på vilken kamera du har.

Hur väljer du kameraprofil

Vilken profil ska du då välja? Det finns inget korrekt svar på detta. Vilken kameraprofil du ska välja är helt upp till din smak. Det är också därför som Adobe har adderat så många profiler, till och med profiler som ska emulera utseendet på en bild som har »crossprocessats«, det vill säga en diafilm som framkallats i kemi för negativ färgfilm eller vice versa. Så sätt dig ner och titta på bilden på en väl kalibrerad skärm och välj den profil som du tycker ger det snyggaste utseendet.
För att få tillgång till alla dessa profiler klickar du på de små rektanglarna som finns till höger om Adobe Standard. Då öppnas ett nytt fönster där du kan förhandsvisa hur bilden kommer att se ut bara genom att föra markeringspilen över de olika profilerna. När du klickar på en profil tilldelas den profilen till din bild.

Genom att klicka på de små rektanglarna öppnas ett nytt fönster med en rad nya profiler.

Genom att välja någon av alla dessa profiler förändras utseendet på bilden, ofta rätt ordentligt, innan du börjar beabeta bilden med de vanliga inställningarna.

Men det räcker inte med denna profil. Du ska välja en profil som bilden ska konverteras till, en arbetsfärgrymd som till exempel sRGB, Adobe RGB eller Prophoto RGB. Det finns ännu fler, men dessa tre är de vanligaste. Varför ska du välja den ena eller den andra? Grundregeln är att du väljer en så liten arbetsfärgrymd som möjligt, men den ska kunna rymma alla de färger som bilden innehåller. Ju intensivare färger som bilden har, desto större arbetsfärgrymd måste du välja.
Den inledande bilden till denna artikel är ett utmärkt exempel på en bild som innehåller så intensiva färger att vare sig sRGB eller Adobe RGB klarar av att inrymma alla färger. Här krävs den gigantiska färgrymden Prophoto RGB.



Med denna bild klarar till och med sRGB av att inrymma alla färger.

I Lightroom är det enkelt att ta reda på vilken arbetsfärgrymd som är tillräckligt stor. Aktivera funktionen »Korrektur på skärmen«. Då kan du under histogrammet välja mellan olika färgrymder. Om du vill kunna se flera färgrymder, till exempel för dina skrivar/pappersprofiler, välj »Annan…« och klicka för de profiler som du vill ha med, som till exempel Prophoto RGB.
Kolla sedan ditt histogram. Om programmet slår i väggarna, det vill säga har en vit tagg som sticker upp längst till vänster eller höger, då har du ett exponeringsproblem. Försök att justera detta med inställningarna i den grundläggande modulen. Men om det är en färgad tagg som du ser i ditt histogram, då har du valt en för snäv arbetsfärgrymd. Om du valt sRGB, välj Adobe RGB i stället, Om taggen inte försvinner, välj Prophoto RGB.

Till en bild med intensiva färger har jag valt att konvertera bilen till sRGB. Eftersom det är en för liten färgrymd för denna bild, slår histogrammet i den vänstra väggen. Eftersom taggen är magenta innebär det att skuggvalörer i den röda och den blå kanalen kommer att försvinna.

Det är lika dåligt att välja en alldeles för stor färgrymd, eftersom du då tappar bort en mängd valörer. Om du till exempel använder Prophoto RGB till en bild med mycket bleka färger, då tappar du lätt upp mot 80 % av de tillgängliga valörerna. Det innebär att i en bild i 8 bitar har du bara tillgång till färre än 60 valörer. Jobbar du med en bild som är i 16 bitar, vilket är ett måste när du har en fil i ProPhoto RGB, då har du drygt 6500 valörer kvar för din bearbetning. Många valörer, men betydligt färre än de 32769 som en 16 bitars fil i Photoshop kan innehålla. Risken för posteriseringar i känsliga toningar ökar ordentligt.

Rutnätet beskriver alla de färger vi kan se. Den flerfärgade linjen visar Prophoto RGB, en arbetsfärgrymd som är så stor att den också inkluderar färger som vi inte kan se. Prickarna i mitten visar de färger som den bleka bilden ovan innehåller.

Om du sedan ska exportera bilden från Lightroom till Photoshop ska du se till att du får rätt arbetsfärgrymd för din bild genom de inställningar du hittar i »Lightroom > inställningar« på Macdatorer, »Redigera > Inställningar« på Windowsdatorer. Om du däremot ska exportera en färdig bild går du till »Arkiv > Inställningar« för att där välja din arbetsfärgrymd.
I Photoshop hittar du motsvarande inställningar i Camera Raw-fönstret, längst ner. Klicka på den understrukna raden och ett nytt fönster öppnas där du kan välja upplösning med mera. Men du kan också välja vilken arbetsfärgrymd som bilden ska exporteras till Photoshop. Du kan se vilken arbetsfärgrymd som är stor nog genom att kolla på ditt histogram. Du behöver alltså inte stänga denna dialogruta när du kollar på olika arbetsfärgrymder.
Om du nu har en bild i färgrymden Prophoto RGB är risken stor för att färgerna i din bild är för intensiva när du sedan ska använda den för tryck, utskrift eller webbvisning. Du bör därför minska färgintensiteten i de allra starkaste färgerna, helst utan att påverka de svagare färgerna. Ett enkelt sätt att göra detta är att skapa en mask som skyddar bleka färger. Men masken släpper igenom påverkan på de mest mättade färger­na. På så sätt går det att få in även mättade färger innanför det omfång som Adobe RGB eller sRGB kan hantera. Via denna länk kommer du över till en sida där jag går genom hur du skapar denna mask.