Recension | 31 Dec 2002

Gotland i fågelns öga

Gotland i fågelns öga

Gotland i fågelns öga
Roland Hejdström (foto) Christian Stannow (text)
Atlantis

BÅDE FOTOGRAF Roland Hejdström och författare Christian Stannow har tagit fasta på ett perspektiv från långt håll i sin bok Gotland - i fågelns öga. Hejdström gör det bokstavligt genom att svepa över ön i flygplan med sin kamera och Stannow har tagit Gutasagan som sin utgångspunkt, Gotlands egen skapelseberättelse.
Varje avsnitt i boken inleds med en kortare text som förhåller sig löst till de följande bilderna. Möten mellan land och vatten, forntida lämningar, gårdar och fält, Visby mm breder ut sig i vackra vyer, färger och formationer. Det är det klassiska, välkända Gotland som presenteras.

Flygfotografierna ger en bra översikt och ibland också en ny synvinkel på landskapet. I några av bilderna är det helt oigenkännligt för mig, men väcker just därför mitt intresse och får mig att skärpa blicken. Dessa abstraherade landskap innehåller få konkreta referenspunkter, de koncentrerar sig istället på att förmedla känslan av Gotlands ljus, historia och säregna natur. Och det lyckas de väl med.

Bilden av en skimrande ljusgrön, räfflad yta som under sig gömmer en ö ger mig ett betydligt bättre intryck av sommar och frihet än den av stranden vid Tofta där semesterfirarna ligger tätt. Och de stora, gåtfulla avtrycken vid Lausvik undrar jag fortfarande över. Här anar jag en dramatik som få av de föreställande bilderna erbjuder. De friare vyerna kompletterar de mer konventionella. Visst är det pedagogiskt att vara tydlig, men det innebär också att magin och fantasin får mindre svängrum. Hejdström arbetar efter modellen både och.

EVA DANDANELLE