AI – ett nytt verktyg att lära sig?

Seminariet arrangerades av Svenska Fotografers Förbund och fyra andra organisationer* och det märktes att de olika yrkeskårerna har olika utgångspunkter när de betraktade de nya tekniken. AI kan komma att få ett helt annan betydelse för exempelvis en översättare än en fotograf.

Men först ut under dagen var den entusiasmerande Annika Bäckström, som med hennes egna ord ”arbetar som kreatör med Midjourney”. Midjourney är en av de mest populära AI-tjänsterna, där det går att skapa bilder utifrån textbeskrivningar.

Foto: Christian Gustavsson

Hon exemplifierade med ett bokomslag, där kunden ville ha med porträtt av de tre fiktiva karaktärerna i boken.

– Istället för att börja leta i en bildbank gjorde jag porträtt med AI. Och det blir ju bra när det kommer nya böcker i serien; om personerna ska vara ett år äldre kan jag ju bara bygga vidare på de här bilderna, berättade hon.

Hon underströk samtidigt att det är viktigt att vara medveten om hur tjänsterna fungerar: AI gör ju inga bilder automatiskt, utan det krävs alltid instruktioner i text – alternativt befintliga bilder som den kan utgå från och till exempel slå samman eller bygga vidare på.

Foto: Jenny Morelli

Och det visar sig vara en konst i sig att mata en AI-tjänst med text – så kallad ”prompt” – som i slutändan resulterar i användbara bilder. Konsten att förfina textkommandon kallas ”prompt crafting” och det syns på Annika Bäckströms bilder på Instagram att det är något hon onekligen behärskar.

Vissa saker har AI fortfarande problem med, till exempel förekommer det många AI-genererade bilder där människor har helt fel antal fingrar, men Annika Bäckström visade bildexempel på hur snabbt utvecklingen går. Ett kommando som gav knappt tydbara bilder i juli 2022 genererade i mars 2023 fotorealistiska resultat.

– Men det är fortfarande svårt att få det exakt som man vill ha det. Vilket inte gör mig något. Jag vill bli överraskad! Om bilderna skulle bli precis som förväntat skulle jag kanske sluta använda tjänsten, sade hon.

Den tanken är intressant: att ta in ett moment av slump i den annars så kontrollerade digitala världen.

Foto: Conny Palmkvist

Något som näste talare, Lars Rambe från Hoi Publishing, dock inte alls var intresserad av.

– Jag vill inte bli överraskad, utan vi använder AI för att göra något som är kvalitetssäkrat, sade han.

I dagens läge handlar det om att ta hjälp av AI för att effektivisera översättningsarbetet, vilket bland annat kan göra att de kan testa fackböcker på nya marknader, förklarade han.

Lars Rambe sammanfattade också vad alla medverkande under dagen verkade vara överens om:

– AI-verktygen är här för att stanna. Men de är just verktyg, och det är människor som kommer att behöva utföra en stor del av jobbet under lång tid framöver.

Näst på tur var Katarina Renman Claesson, förbundsjurist på Konstnärernas Riksorganisation, som belyste den juridiska problematiken kring AI-alster. Eller en del av problematiken kanske; det verkade vara ett mycket snårigt område med en hel del otrampad mark.

Hon lyfte fram de olika delarna av AI-processen vid bildframställning, där den första är inlärningen.

– Ett system måste byggas upp genom att ta del av befintliga bilder. Det råder en viss oklarhet kring om det handlar om att göra kopior av bilderna eller om det är ett slags kunskap som lagras. Det pågår rättsprocesser kring detta, berättade hon.

En annan del är resultatet, eller vad man bestämmer är resultatet. Villkoren för vem som äger och användningsrätt till de bilder som skapas i AI-tjänsterna varierar mellan tjänsterna.

– Här gäller det att skilja mellan AI-genererade respektive AI-assisterade bilder, det är en upphovsrättsligt skillnad, sade hon och kom därmed in på Lars Rambes tanke om AI som verktyg.

Foto: Jann Lipka

Katarina Renman Claesson avslutade med några exempel på bilder som hon hade tagit fram, där hon gett AI-tjänster instruktioner om att skapa en bild på en jurist som föreläser för konstnärer… det vill säga hon själv i just den situationen. Bilderna var mer eller mindre löjeväckande, och visade samtidigt på problemet med att de bygger på befintliga ”sanningar” – som att en jurist är en man klädd i kostym…

Avslutningsvis tog en panel med sex deltagare plats på scenen, och fick under moderatorn Robert Stasinskis ledning berätta om sina tankar kring dagens tema.

Foto: Kristofer Samuelsson

En av dem var fotografen och filmaren Kristofer Samuelsson:

– Jag tycker att det är nödvändigt att lära sig AI. Det är ett verktyg som ska ingå i verktygslådan framöver. Och då gäller det att veta när det är just AI som är bäst att använda, eller när jag ska använda något annat istället, sade han.

Han såg också fram emot att kunna använda AI för att slippa en del av de tråkiga momenten i jobbet.

– Som jag vi kommer hem från en fotosession och har mängder av grupporträtt att gå igenom. Om det fanns en tjänst som exempelvis kunde sortera bort alla bilder där någon blundar så skulle jag välkomna den direkt.

Kristofer Samuelsson ansåg att dagens fotografer måste ha en nyfikenhet och vara beredda att ställa om – annars riskerar man att förlora i konkurrenskraft.

Han kom också in på att det kan finnas en möjlighet att det manuella – det unika som vi människor kan tillföra – kan komma att värderas högre framöver. Något som Andrea Nordwall, konstnär och adjunkt i medieteknik, höll med om.

Foto: Andrea Nordwall

– Det finns en hel del sammanhang är ”auteurskapet”, alltså upphovspersonen, är en viktig beståndsdel för upplevelsen. Där kommer inte AI att ta över. Men i alla de fall där det går att använda ”anonyma” bilder, där är det en annan sak. Generiska illustrationer kommer helt klart att göras med AI, sade Andrea Nordwall.

Annika Bäckström från seminariets inledning fanns också med i panelen. Hon konstaterade att det finns en risk för att beställare tror att det är så enkelt att få fram vilka resultat som helst med AI att de vill pressa priserna.

Prispress som en följd av AI är i alla fall helt klart en realitet för översättare, där datorstöd förvisso har använts länge. Men panelens Johanna Svartström, översättare av i första hand skönlitteratur, kände sig inte särskilt hotad.

Foto: Åsa Nordlinder

– AI kommer snarare vara ett hot kvaliteten, inte mot jobben. Det blir inte lika bra om maskiner gör en grovöversättning som en människa ska bearbeta, jämfört med om människan får göra det från grunden, sade hon.

Effektivisering och tidsbesparing kommer dock onekligen vara en drivkraft i utvecklingen av AI, men det finns en annan dimension som ibland glöms bort, inflikade Annika Bäckström:

– Visst, det är klart att det kan vara effektivt, men det kan också användas i kreativt syfte. För mig är det i första hand ett kreativt bollplank.

Missade du seminariet? Här kan du ta del av det i efterhand fram till den 16 juni.

* De andra fyra arrangörerna var Konstnärernas Riksorganisation, Läromedelsförfattarna, Svenska Tecknare och Sveriges Författarförbund.