Varför ville ni berätta om Bildaktivisterna?
Genom tidigare arbeten har vi sett spår av dem. Vi insåg att det hade funnits en stark socialistisk fotogrupp i Sverige som saknade historieskrivning och som få kände till. Vi ville lyfta fram denna bortglömda del av historien.

Hur såg er metod ut, hur har ni arbetat?
Genom att läsa allt vi kunde och träffade så många vi kunde. Vi har hållit på i åtta år. Fotografen Tommy Tommie har varit väldigt viktig för det var han som framför allt var gruppens arkivarie och sparade på deras material.

Ur boken: Bildaktivisterna in action.

Vad gör Bildaktivisterna intressanta för er?
Deras kollektiva sätt att arbeta är väldigt inspirerande. De skapade ett helt nytt fotografiskt informationssystem. Och att de var tongivande. Många ville ta del av deras arbete och aktioner. De gjorde kollektivt en mängd intressanta aktioner. Dessutom hade de en kritisk syn på vad fotografi skulle vara. De ville se ett helt nytt aktivt fotograferande. Det är också intressant att de på ett våldsamt sätt skrivits ut ur historien.

Våldsamt, är ett starkt ord, förklara?
Ja, för trots att deras arbete var radikalt och nyskapande så har deras socialistiska fotografi- i vilket inte fotografen är i centrum utan den omgivande världen- glömts bort.

Men varför det?
Kanske beror det på att vår samtida kultur inte verkar kunna låta olika praktiker samexistera och för vi har ett helt annat sätt att se på fotografi idag. Att fotografi är något subjektivt, något som den enskilda personen, individen ägnar sig åt: upphovspersonsfixerat. Detta var den syn på fotografin som etablerades starkt på åttiotalet. 

Om Bildaktivisterna
1968 bildas gruppen Bildaktivisterna av fotograferna Tommy Tommie, Björn Myrman och Bengt O Nordin.  Som mest hade gruppen ett sjuttiotal medlemmar i Stockholm, Landskrona, Gävle och Göteborg. De skapar text- och bildmontage med slagkraftiga kritiska budskap och de gör aktioner i bild – ett begrepp som Bildaktivisterna uppfinner och utforskar med stor intensitet under 1968 och 1969. De insisterar på att ta ansvar för sina bilder i alla led. Man måste ta ansvar, inte bara för sina fotografier, utan även hur de distribueras, presenteras och används.

Om boken
Författarna har utgått från en stor mängd skilda arkiv, samlingar och samtal. De kartlägger, historiserar och presenterar Bildaktivisternas aktiviteter, arbetsformer och samarbeten i Stockholm och andra delar av Sverige under slutet av 60-talet och merparten av 70-talet. Boken består av 25 kapitel och är på1064 sidor. Förlag: OEI Books. Läs mer