Fotografer inom totalitära system
I Jenny Morellis senaste ledare i Fotografisk Tidskrift (nr 3, 2022) uppmärksammar hon kvinnliga influerare och fotografer i och från Iran.
Foto: Den iranska fotografen/konstnären Shadi Ghadirian. Bilder från serien "Like every day"
Bilden här nedan är tagen av Sahar Tabar, en iransk influerare med en halv miljon följare på Instagram. På bilden – som många trodde var ”på riktigt” – har hon photoshoppat och sminkat sig så att hon liknar en skräckversion av Angelina Jolie, en Tim Burtonsk Corpse bride, ett dystert skämt. Jag drar paralleller till några av Cindy Shermans mest groteska självporträtt. En Hollywoodstjärna i en förvriden skrattspegel. Skämtet kostade dock 20-åringen Fatemeh Khishvand tio års fängelse. Bland annat för att hon bröt mot de iranska blasfemi-lagarna.
När författaren Salman Rushdie i somras blev attackerad i New York, uppmärksammade världen återigen hans bok Satansverserna som fördömdes av Khomeini 1989. (Det sägs för övrigt att Khomeini inte ens läste den.) Irans fortsatta hållning är att Salman Rushdie har sig själva att skylla, att uttrycka sig hädiskt är ingen mänsklig rättighet enligt deras sätt att se det. När det kommer till blasfemi inom fotografi är det vanligt att man drar paralleller till den amerikanska fotografen Andres Serranos Piss Christ.
Men jag vill lyfta fram alla de kvinnliga fotografer som kommer från och ibland fortfarande verkar inom totalitära system. De är många. I mitt Instagramflöde finns bland andra Ayesha Malik, Iman Al-Dabbagh, Nidia Marissa, Nadirah Zakariya, Yumnaa, Morehshin Allahyari och Ayqa Khan, knappast med starka institutioner som skyddar dem. Att ha en digital plattform är en sak, att kunna yttra sig fritt är en annan. Jag följer Salman Rushdie men passar även på att följa aktionsgruppen Femen som klär av sig nakna för att stärka kvinnors rättigheter och störa patriarkala ordningar runt om i världen där de kan.
Många har kritiserat attacken mot Salman Rushdie, och sekulära muslimer som också förfasar sig över dådet finns i hela världen, skriver Jila Mossaed, ledamot i Svenska Akademien i DN. Akademien som inte stödde Rushdie 1989 men som till slut stod upp för honom. Rushdie lär en gång ha skämtat att om man har minsta möjlighet att undvika att dömas till döden av en tyrann skulle han starkt rekommendera att man tar den. Humoristiskt och sorgligt sagt av någon som har levt under dödshot i över 30 år.
I det här numret lyfter vi fram begåvade porträttfotografen Ewa-Marie Rundquist och låter hennes porträtt av en ovanligt glad drottning Silvia pryda omslaget. Vi talar om nuet med Dawid, ger tips på hur man söker stipendier, hänger med Per-Erik Adamsson i Stockholms hamnar, recenserar böcker och skriver om ny teknik. Med mera.
Välkomna till höstnumret!
