Under andra världskriget märktes yttervärlden knappt av i F. Studiobilder och porträttfotografering dominerade. Visst fanns någon enstaka notis om svårigheten att importera vissa fotografiska varor på men på det stora hela var det som att världens dåvarande fasor inte existerade.

80 år har gått och världen är återigen en mörk plats. Krigen som pågår sipprar in i oss och sliter isär oss. Fotojournalistiken har aldrig varit viktigare än nu. I Årets Bild hedrades nyligen alla de som rapporterar från världens oroshärdar. Samtidigt läggs redaktioner ned och det går inte att leva på att vara bildjournalist längre (som Martin von Krogh skriver i sin krönika). Kvalificerad journalistik är inte längre. Lönsamt. En framtid utan medier och oberoende rapportering- vill vi ha det? Räcker det med Facebook och Netflix för svenskarna?

Så känslan jag har är att vår kultur och att hela världen håller på att stänga igen, krympa. Nyligen publicerade tidskriften The Economist en artikel om hur AIutvecklas. Rubriken löd: »Välkommen till en era med AI-nationalism«: Kina har sin, Frankrike sin, Indien sin, Nordkorea sin. Om till och med AIär snävar in på nationer, vart är då världen på väg?

Konstnären Sonia Hedstrands hårdföra kritik (Konstguiden, 20 februari) av Anders Petersen-utställningen på Hasselblad Center i Göteborg skapade svallvågor i sociala medier. Min telefon gick varm den sista veckan i februari. Och Fotografisk Tidskrift kan absolut vara en plats för fortsatt diskussion kring historiska (och samtida) maktstrukturer både mellanmänskliga och de som råder mellan den bakom kameran och den framför. Fortsätt att höra av er!

Men det här numret då? Ja, vi har låtit astrofotografen Göran Strand göra omslag med sina norrsken och nebulosor. Minns att vi bor på ett jordklot som än så länge snurrar. Läs om alla nominerade i Svenska Fotobokspriset, följ med en pressfotograf i Kalmar och läs om samtida egyptisk fotografi. Vi skriver om historiska trender i att le på bild och visar bilder av Kary Lasch; en salig blandning som vanligt.

Och när jag ser mig omkring ser jag kämpande konstnärer, filmare och fotografer som på olika vis försöker skapa mening och en dräglig tillvaro trots känslor av meningslöshet och dålig ekonomi. Jag vill att vi rör oss mot ljusare tider.