Redaktionellt | 5 Mars 2019 | Jenny Morelli

Länge leve det fotografiska uttrycket

“Om det inte var för fotografi så skulle jag inte prata med dig just nu? Jag skulle inte ställa ut på ett museum. Fotografi har läkt mig och fotografi har hjälpt mig tala.” Så sade vår fotografen Zanele Muholi i en intervju i samband med att hon ställde ut på Brooklyn Museum i USA för ett par år sedan.

Länge leve det fotografiska uttrycket Foto: Elis Hoffman

Jag träffade henne på fotofestivalen i Arles och minns en väldigt varm och utåtriktad person, en “alla ska vara med” konstnär. Hon skulle kommit hit och föreläst nu i april men annat kom emellan. Muholi är mycket omsvärmad, alla i konst och foto-världen vill ha en bit av henne just nu, även vi. Så det blev omslag: trots att hon slingrade sig ur intervjun med mig.

© Zanele Muholi. Courtesy
of the artist, Yancey
Richardson, New York, and
Stevenson Cape Town /
Johannesburg.

När man har varit redaktör ett par år börjar man se varje nummer som en del av ett större flöde. När vi ska välja omslag tittar vi (formgivarna, redaktionsrådet och jag) på kvaliteten förstås men även på bredd och representation. Vi tänker på vad vi visar och vilka vi visar. Män, kvinnor, svensk, internationell fotografi, natur, konst, mode, kommersiellt, ljus, mörkt, porträtt, stilleben, blommigt, grafiskt. Så när vi planerar ett nummer tittar vi alltid först bakåt och börjar leta efter något som vi inte gjort på ett tag. Vad har vi glömt? Vad visar vi inte? Så ringar man in sin önskan och smack, ser något som väcker en bra känsla. Just där sista smacket är svårt att säga något om, kalla det mystik eller godtycke. Det “sitter” bara plötsligt. Om bilderna är aktuella är det också bra utifrån ett journalistiskt perspektiv (därför ska ni ställa ut mycket och göra nya böcker, fotografer därute!) Sedan har vi förstås en önskan om att ligga före alla andra, även om det är svårt i denna rörliga värld där bilder finns syns ute på nätet innan man hinner säga flaska.

Inte bara Zanele Muholi har skapat sig en global plattform genom fotografin. Häromdagen jagade jag med hjälp av tjänsten WhatsApp fotografen Alex Vasyliev i nordöstra Ryssland. Han är nominerad till Lens Culture Award. Det tog 1 minut att sträcka ut en hand för att ta kontakt med en människa jag inte visste fanns i går. Det är magiskt. Att fotografin spänner över hela jorden och att fler och fler uttrycker sig och sin egen verklighet med bild. Och att trösklarna för att kunna mötas med andra blir lägre och lägre. Jag hoppas att det fortsätter så, inte allt är av ondo med den nya informationsteknologin.

Det här numret viger vi främst till fotoböcker. Vi träffar de nominerade i Svenska Fotobokspriset, vi besöker den passionerade fotobokssamlaren Per Lindström, berättar hur man blir rik på sina fotoböcker (skojar bara) och träffar bokformgivare.

Och vad det blir för omslag får vi se nästa gång det är dags. Astrofotografi är intressant. Och makrofotografi. Och naturfotografi. Och kommersiella stilleben. Reportage. Porträtt. Fotografi hjälper oss att tala om det som är viktigt för oss och vi är väldigt många. Länge leve det fotografiska uttrycket!