Modefotografiet i fokus
De kommersiella fotograferna i Sverige arbetade ofta i det tysta och glömdes lätt bort av historien, särskilt om de var kvinnor. Men nu lyfts de fram ur skuggan i en ny bok. Vi publicerar en något förkortad och omarbetad text från den nya antologin ›Fotografihistorier”. Text: Anna Näslund Dahlgren.
Kvinnlig modell i profil i motljus från studio blixtar, lång vit handske, svart axelband, i bakgrunden fotografen själv med storformatskamera på stativ. Foto: Karin Olofsdotter.
Fotografier av föremål och kläder har gjorts sedan fotografins födelse i början av 1800-talet men det var inte förrän i början av 1900-talet som fotografi på allvar började användas för att marknadsföra varor och mode. Historiskt sett har kommersiell fotografi eller uppdragsfotografering fått liten plats i fotohistorieskrivningen trots att den övervägande majoriteten av alla fotografer arbetat på uppdrag mot betalning. Många av fotohistoriens mest kända fotografer levde framför allt på kommersiella uppdrag som till exempel den brittiske fotografen Roger Fenton, mest känd för sina bilder av Krimkriget, fransmannen Gustave Le Gray, som till exempel fotograferade monument och byggnader på uppdrag av den franska staten, och Edward Steichen, mångårig fotograf på modetidningarna Vogue och Harper’s Bazaar.
Reklam- och modefotografi etablerades som tydliga genrer under 1900-talets första decennier. Särskilt 1920-talet framträder som helt avgörande för framväxandet av modern fotobaserad reklam och mode. Under detta decennium ökade användningen av fotografisk bild dramatiskt vilket var en effekt av att flera olika faktorer – såväl sociala, ekonomiska, estetiska som tekniska – konvergerade.
Helt avgörande för både mode- och reklamfotografins uppkomst och spridning var den illustrerade tidningen som förmedlande plattform. Den tryckta tidningen, där text och fotografi kunde samsas på samma sida, var i sin tur beroende av den trycktekniska utvecklingen. Redan på 1880-talet kunde man trycka fotografiska bilder. Fotomekanisk återgivning, så kallad autotypi, eller halvtonsbilder gjordes redan på 1880-talet och tekniken förbättrades sedan under 1800-talet slut. Inledningsvis trycktes fotografier främst i bokverk och tidskrifter, eftersom tekniken krävde god papperskvalitet, och först på 1920-talet slog fotografier igenom i svensk dagspress. Det dröjde dock till 1930-talet innan fotografier användes i större skala som illustrationer i vecko- och dagstidningar och affischer eftersom det fortfarande under 1900-talets första decennier fanns stora tekniska brister i bildåtergivningen. —-
Vill du läsa mer? Här blir du prenumerant
Läs mer om den nya boken Fotografihistorier
Prenumerera på Fotografisk Tidskrift
Vinnare av Publishing Priset 2021. Fotografisk Tidskrift har funnits sedan 1888 men är i högsta grad ett magasin mitt i samtiden. För medlemmar i SFF är den gratis. Här tecknar du en prenumeration. Läs mer
