abcdefefhsi
Redaktionellt | 26 Jan 2024 | Jenny Morelli

Skev maktbalans mellan konstnärer och AI

Den 25 januari höll Konstnärernas riksorganisation (KRO) i ett seminarium på Kulturhuset i Stockholm. Det handlade om AI, autenticitet, upphovsrätt och hur man kan korrumpera sina bilder så att inte AI kan tränas på dem. 

Skev maktbalans mellan konstnärer och AI

Robert Brečević, Erica Balsom, Ben Zhao, Katarina Renman Claesson och Jussi Karlgren. Foto: Jenny Morelli

Moderator var konstnären Robert Brečević och han satte tonen när han frågade hur vi hamnade här: att det är AI som gör konst och underbetalda människor slavar i lagret på Amazon. 

Den brittiska forskaren och kritikern Erica Balsom inledde med att bena upp begreppet ”autenticitet” och hur det historiskt har förhållit sig till ny teknik. För att sätta dagens AI-debatt i större perspektiv tog hon upp den negativa inställningen hos många 1800-tals konstnärer (Poeten Baudelaire bland annat) när kameror började användas. Att fotografera ansågs INTE vara en konstform. Men hundra år senare började filmaren ses som en auteur, en konstnär som ”målar” med sin filmkamera. Hon tydliggjorde två motstridiga synsätt, det ena vill omfamna masscirkulation, kopiering, spridning, det andra dyrkar det autentiska och det unika objektet. Här använde hon förra årets hype kring NFT som faktiskt var exakt ett sådant försök att skapa ett unikt autentiskt ägarbevis inne i masscirkulerade ettor och nollor. 

Nästa talare var den amerikanske forskaren Ben Zhao som varit med och utvecklat verktyget ”Night Shade” som ”förgiftar” bildfiler på ett sätt som gör att AI-modeller inte kan läsa av dem. Han var bekymrad över den maktobalans som råder mellan de företag som utvecklar AI och konstnärer vars verk har använts för att träna modeller. Han vill ändra denna maktbalans till konstnärernas fördel. Affärsmodeller som bygger på att härma olika konstnärers verk är redan verklighet, sade han. 

Även KRO:s jurist Katarina Renman Claesson tog upp den skeva maktbalansen mellan konstnärer och Ai-teknologin som bygger nya affärsmodeller på andras verk. Att vi måste se till att individens röst och konstnärliga uttryck inte äts upp av maskinen AI. Hon berättade om skillnaderna mellan USAs så kallade ”fair use” lagar och EUS strängare direktiv. Ett viktigt rättsfall då europeisk lagstiftning kommer att testas är det som handlar om Robert Kneschke som stämt Laion för att ha tränat en AI-modell på hans bilder. Domen faller den 25 april. 

Sist ut var Jussi Karlgren. Han är lingvist och arbetar med AI-utveckling på Silo Ai. Han poängterade att dagens AI-modeller är helt ointresserade av enskilda individers data, det är en massa data (big data) som är intressant. Han önskade att systemen fick tränas på bättre data än öppen sådan alltså hellre Strindbergs verk än Flashback-texter, och om AI ”vill” något så är det enbart att fylla i tomrummen ”fill in the blanks” och att AI i första hand vill ge oss det vi vill ha, alltså inte provocera oss eller förvåna oss.  

Slutligen hölls en paneldiskussion där Jussi Karlgren blev något ansatt.  Katarina Renman Claesson frågade varför han ville ha konstnärligt innehåll gratis,  något han dementerade att han hade sagt. Ben Zhao talade om fysikernas roll under andra världskriget och gjorde alltså en jämförelse mellan AI och atombomben. Hans linje var den som dominerade dagen. Alltså att den konstnär som optar in och delar sitt material med AI sätter sin egen framtid på spel.  

Läs mer om seminariet här