Det är i slutet av augusti och jag har tiden framför mig i Kavalla att slutföra ett bildurval. Tid att sitta ner, gå igenom mitt projekt och göra ett bildspel. Tid som hemma lätt blir till något annat. Första morgonen klockan sju väcks jag och min man Martin brutalt, ovetandes om att kyrkklockan är precis utanför vår balkong. SJU. Det var ju tid att ta det lite lugnare. Vi enas om att trotsa klockan och innan den väcker oss ta morgonpromenader innan hettan gör varje rörelse till en svettig ansträngning. Kavalla består av trappor, backar och återigen trappor. Däremellan passerar vi underbara brödbutiker, slaktaren på hörnet och grönsaksaffärer. Osten lockar. Det går inte en dag utan att fetan hamnar på tallriken. Ibland på någon restaurang, ibland vid alla middagarna vi äter på terrassen i huset. Det är framförallt författare och forskare som hyr in sig samtidigt som oss.

Vi är alla olika som personer men ändå märker jag att vi vaggas in i samma frukost- och middagsvanor. Det som ligger på näthinnan idag när jag tänker på Kavalla är terassen, utsikten, pratet, diskussionerna, människorna och solnedgången. Det är hett.

Jobbet med bilderna koncentreras till när det är som svalast. Värmen drar oss ner till stranden för en stund. Vi badar med grekerna. Det är få turister. Äldre kvinnor går i med käpp. Första dagarna förstår jag inte varför grekerna väljer de vita plaststolarna när det finns solbäddar där man kan ligga raklång. Sista veckan är det jag som sitter i de vita stolarna.

Vi åker en tur till ön Thassos och med intendenten Caritas hjälp får Martin och jag tips om bad långt bort från de vanligaste stränderna. Hyr vespa och ser mycket under två dagar. Vi spenderar en hel eftermiddag på Andreas taverna i bergsbyn. Vägen dit är slingrig. På toppen öppnar sig en plats med flera restauranger. 
Barn springer runt ett jätteträd. Kyparna flyttar parasoller vid borden allt efter att solen flyttar sig. Lammet är gudomligt gott. Jobbar men är utvilad och ser fram emot att arbeta vidare med projektet. Kavallavistelsen har gett extra energi att komma tillbaka till vardagen.

Anna Von Brömssen