Reserapport Kavalla | 5 Dec 2022 | SFF

Reserapport från Kavalla: Lena Koller

Förfallet. Det där obeskrivliga. Hur kan det ske? Att så vackra hus bara står där och förfaller. Spår av liv. Vem lämnade? Varför har ingen brytt sig om att ta hand om dessa byggnader.

Reserapport från Kavalla: Lena Koller

Foto: Lena Koller

Det finns inga glasklara förklaringar… Jag hör talas om arvstvister, kommunala regler mm.

I alla fall har detta fenomen med övergivna hus alltid fascinerat mig. Vilka har bott här och varför finns ingen arvtagare eller ägare.

Det är smärtsamt och vackert. Historien som ingen längre bryr sig om.
Ofta är husen situerade på bästa tänkbara lägen. Bara det borde vara värt en förmögenhet.

Då jag landade på Kavala flygplats och delade taxi med en tv journalist fick jag höra om det övergivna Sanatoriet sedan 2010. Jag drog snabbt öronen till mig och jag och AnnaCarin Lindgren besökte stället några dagar senare.

Den syn som mötte mig var minst sagt överväldigande. På bottenvåningen i korridoren låg journaler röntgenbilder av lungor och filmremsor om vartannat.Huller om buller. Det kändes oanständigt att vada runt i detta material.

Många har varit i byggnaden sedan 2010. Klottrare har härjat fritt. De har knappt lämnat en kvadratcentimeter till eftervärlden. Vildhundarna har flyttat in.

Att det bara gått 12 år sedan Sanatoriet lades ned är obegripligt i förhållande till dess förfall.

Det där svårformulerade ..om ansträngningar som gick förlorade. Kan man möjligen göra om denna byggnad till ett boende av något slag? Platsen är fenomenal med utsikt över havet.

Då jag var där var så fokuserad på mina bilder och var inte rädd en sekund. Flera dagar senare var jag ganska brydd och skrämd över vad jag sett.