Nikon Z 7
Nikon Z 7 är den mer avancerade av de två kamerahusen i Z-Serien. Den har en bakbelyst CMOS-fullformatssensor, liksom Z 6, men med 45,7 megapixlar. Den har ett känslighetsomfång på 64 – 25 600 ISO.
Det ger anledning att misstänka att Z 7 har ett dynamiskt omfång som liknar Nikon D850, kanske till och med något lite bättre.
Nikon framhäver hela tiden att den nya, större objektivfattningen ger stora möjligheter till förbättrade objektiv, som kan teckna skarpt ända ut i kanten. Fattningen har en öppning på 55 mm, jämfört med F-fattningen på 44 mm. Registeravståndet, det vill säga avståndet mellan bajonett och sensor, är bara 16 mm. Detta borde det göra möjligt att använda en rad olika objektiv med en adapter för att anpassa avståndet mellan kamerahus och objektiv.
Då har vi två tillverkare som gör spegellösa fullformatskameror, Sony och Nikon. Utan tvekan kommer Canon svara, åtminstone genom att visa en förproduktionskamera. Vem kommer att bli det dominerande märket, när röken från detta »krig« lägger sig?
Under många år var Nikon det dominerande märket bland professionella fotografer. När Canon släppte sina teleobjektiv med en överlägsen autofokus gick stora grupper över till Canon. När sedan de digitala kamerorna kom, saknade Canon en professionell kamera för pressfotograferna, vilket medförde att Nikon fick ett uppsving. Likaså hade Kodak tidigt kameror riktade mot pressfoto.
Men när Canon sedan släppte sin EOS-1D och sedan EOS-1Ds återvände fotograferna till Canon. Detta var också inledningen till Kodaks död. Idag har Canon cirka 50% av marknaden för kameror med utbytbar optik.
Med tanke på att det tar flera år att utveckla en professionell kamera, från det att företaget börjar dra upp planerna till dess att modellen är färdig att presentera för marknaden, är det inte så enkelt som att Nikon och Canon har kunnat svara på funktioner som Sony har presenterat under det senaste året. Så för dessa företag har det gällt att identifiera marknadens behov av funktioner, kanske till och med inte bara se vad fotografer önskar, utan till och med se vad de inte vet att de önskar, men när kameran väl är på plats de inte skulle klara sig utan.
Så finns det något sådant i Nikons Z-kameror? En fördel som Nikon har gentemot Sony är den stora basen av objektiv som fotografer har. Genom den nya adaptern FTZ har Nikon kunnat dra nytta av denna bas. Men där har Canon samma fördel, kanske till och med en ännu större. När de bytte objektivfattning till den elektroniskt styrda EF-fattningen 1987 fick de en framtidssäker lösning, som nu är enkel att använda i en spegellös kamera. De gjorde också fattningen så pass stor som 54 mm redan då.
En fördel för både Canon och Sony är deras kompetens inom video. Där har Nikon släpat efter och de nya kamerorna kändes inte som om de riktigt kom ifatt. Och att kunna använda kameran både för stillbild och rörlig, det blir allt viktigare.
Så vilket märke kommer att vara det dominerande bland professionella fotografer om tre-fyra år? Vad Canon kommer att visa framöver, antagligen under Photokina, kommer att bli viktigt. Fortsätt gärna att spekulera om detta, till exempel i SFF:s teknikgrupp.