Vid de diskussioner jag har haft med representanter för kameratillverkarna har jag efterlyst en sådan kamera. Kommentaren från dem har alltid varit att de ofta har fått samma fråga från fotografer, men att de ändå bedömt att marknaden för en sådan kamera är för liten. Det har också varit en stor teknisk utmaning att få in en relativt stor sensor i en liten kamera. 

Men nu börjar det röra på sig. Tillverkare som Fujifilm, Sigma och Canon har kompakta kameror med relativt stora sensorer. Men den enda som vågat gå ända vägen upp till en sensor på 24 x 36 mm är Sony. I sin RX1 har de satt in en sensor på 24 megapixel. Sonys sensorer, som också används av flera andra kameratillverkare, ger idag bilder med mycket låg brusnivå även vid högre ISO.

Kontrastomfånget är också imponerande, vilket gör det enkelt att lyfta upp valörer i skuggor som från början ser ut att vara helt utan valörer. När man drar inställningarna till extrema värden i råkonverteraren dyker det ju ofta upp brus i bilderna med filer från andra kameror. Inte här, åtminstone inga störande mängder av brus. Även de bilder jag tagit med 4000 ISO är så gott som brusfria, trots de extrema upplättningar jag gjorde av skuggorna. ISO-omfånget går upp till 25600, vilket var fullt användbart. Och med en bildfil som innehåller 4000 x 6000 pixlar finns det också tillräckligt med upplösning för att matcha även riktigt bra optik.

Inställningarna i Camera Raw. Brusreduceringen var inställd på standardinställningarna, det vill säga ingen luminiscensreducering och 25 i färgbrusreducering.

Hela bilden ser ut så här

Detta är ett utsnitt ur bilden ovan i skala 1 : 1, det vill säga att en bildpixel visas på en skärmpixel. Trots de kraftiga skugglättningar som jag gjorde i råkonverteraren och det höga ISO-tal som bilden är tagen på, så är bilden nästan brusfri.

Och det har ju också denna kamera fått i form av en fast monterad Zeiss 35 mm f/2,0. Sonys tekniker menar att de kunnat matcha kamerans sensor mot optiken optimalt, eftersom den är fast monterad. De behövde inte tänka på att sensorn skulle fungera tillsammans med ett antal andra brännvidder. Om detta stämmer har jag ingen aning om, men bildresultatet imponerar i alla fall, med en jämn skärpa över hela bildytan. Även vid stora bländaröppningar blev bilderna skarpa ända ut i kanten. Nedbländad till bl. 4 var resultatet utmärkt. 

Så både sensor och objektiv är bland de bästa jag sett på en digital kamera med en sensor i den storleken, vilket ger bilder av mycket hög kvalitet. Och detta i en kamera som väger 482 g och är 113 x 65 x 70 mm stor är det imponerande. Detta skulle kunna vara den optimala kameran att alltid ha med, även om den är för stor för att vara en fickkamera. Med stora fickor på vinterrocken kan den gå ner, men det är inte en kamera som jag stoppar ner i en jackficka. Så även om prislappen är hög kan jag tänka mig att kameran skulle attrahera många fotografer.

Men för att vara den helt perfekta kameran skulle den behöva vissa förbättringar. För det första, om du inte gillar att arbeta med en trettiofemma, då är detta inte din kamera. Man kan ju hoppas på att Sony tar fram ett par alternativa brännvidder, så att varje fotograf kan få en kamera med den brännvidd som känns optimal. Jag skulle också vilja se ett lite bättre grepp framtill på kameran, så att det skulle kännas naturligt att arbeta med kameran med en hand. Nu finns en liten kant att få tag i, men en lite mer ergonomiskt utformat grepp skulle hjälpa mycket. 

Eftersom detta är en kamera som ger bra bilder även vid högre ISO-tal är det lockande att använda den under riktigt svaga ljusförhållanden. Men där är autofokuseringen inte så snabb som jag skulle vilja ha den. Jag vet att det är tufft att konstruera en snabb och exakt autofokusering som fungerar under ljusnivåer som ger en exponering på 1/15 sek bl 2 vid 4000 ISO, men det är ju under sådana ljusförhållanden som denna kamera är kul att använda.

Autofokuseringen skulle kunna vara snabbare under dåliga ljusförhållanden. Det mjuka avtrycket gör det enkelt att hålla kameran stilla under långa exponeringstider. 

Sedan blev jag aldrig riktigt vän med histogram-visningen på kameran. Råfilerna ger ju ett stort dynamiskt omfång, men på kamerans skärm ser jag en varning för överexponerade högdagrar och underexponerade skuggor. Det är ju jpeg-bilden som kameran skapar som visas där och jämfört med råfilen har den ett mycket snävare omfång. Så varningen för under- och överexponering aktiveras långt innan det att det egentligen finns några problem. Det går kanske att hitta fram till en sådan inställning som skulle ge en bättre överensstämmelse mellan den jpeg-bild som jag ser på kameraskärmen och den råfil jag får upp i min råkonverterare, men jag hittade inte det under den korta testtiden.

Kameran är ju dyr, men det kan kännas rätt motiverat. Det är inte billigt att konstruera en kamera med denna finish i de relativt små upplagor som kameran antagligen kommer att säljas i. Vad som känns mer omotiverat är priserna på tillbehör. 1500 kr för ett motljusskydd eller 2000 kr för ett tumgrepp känns inte riktigt motiverad. Den optiska sökaren kostar drygt 4500 kr och den elektroniska sökaren ligger på knappt 3500 kr. 

Den elektroniska sökaren var förresten förvånansvärt enkel att vänja sig vid. Den har så hög upplösning och så liten eftersläpning att jag inte stördes. Och med den snabba omställningen mellan olika sökarvisningar gjorde det enkelt att få en ren och ostörd sökarbild när jag önskade det och full information om alla inställningar när jag ville ha det. Vanligast hade jag sökaren inställd på en så ren bild som möjligt och kameraskärmen inställd på att visa alla inställningar.

Till sist, kameran finns i två versioner. Den ena med AA-filter (Sony RX1), den andra utan (Sony RX1R). AA-filtret ska minska risken för moaré i sådana ytor som har regelbundna mönster. Typiska objekt som ställer till med problem är till exempel tyger, husfasader med mera. Men jag kan inte säga att det har varit ett problem som jag har sett under de 5 dagar jag testat RX1R (versionen utan AA-filter). Utan AA-filter bör skärpan bli något bättre i bilden. Jag var skeptisk till detta och det är verkligen inte stora skillnader. Men när jag satte kamerorna på stativ och gjorde en parallelltest som skrevs ut på A2-papper kunde jag se en något bättre skärpa från RX1R-modellen. Körde jag handhållet var det svårt att se skillnad, även vid 1/125 sek. 

Sonys rekommendation är att R-versionen lämpar sig för landskap och andra motiv som inte ger upphov till moaré. Min rekommendation till Sony är, sänk priserna på tillbehören så köper jag nog en kamera. Om det sedan blir en med eller utan ett R spelar inte så stor roll för min del.