Stockholm

Stockholm Bakom kulisserna i förändringarnas Stockholm
Lennart Nilsson
Bokförlaget Max Ström

INNAN DEN internationellt berömde Lennart Nilsson riktade sin kamera mot den mänskliga kroppens inre, var han en välrenommerad press och reportagefotograf. I boken Stockholm visas ett drygt hundratal av hans svartvita fotografier tagna mellan 1940 och 1960. Lennart Nilsson skildrar livet på såväl gator och torg som på teatrar och krogar, tyngdpunkten ligger dock på händelser och skeenden bakom offentlighetens kulisser. Boken är ett dokument om hur livet i Stockholm kunde te sig de första decennierna av efterkrigstidens Sverige.

I Stockholm gestaltas en stad i förändring. Lennart Nilsson söker ständigt tränga bakom förändringens omedelbart synliga yta för att åskådliggöra mekanismerna och framförallt människorna bakom. Han visar hur arbetare vid bygget som skulle bli Skanstullsbron balanserar på smala träplankor ett tjugotal meter över vägen, utan skyddslina och annan nämnvärd skyddsutrustning. På Berns salonger skildrar han kökspersonalens hektiska arbete, men också festligheterna och glamouren i festlokalen där champagnen flödar och kurtiserande gäster roar sig. Fotografier från operationssalen på Serafimer-lasarettet där allt annat än riskfria hjärnoperationer utfördes visar människorna verksamma i en sjukvård i stadig utveckling. När han fotograferade på Riksbanken befann han sig i ett av den svenska ekonomins centrum, där tjänstemännen förvarade pistoler i sina skrivbordslådor och som utöver sina vanliga arbetsuppgifter tränade pistolskytte på jobbet för att försvara bankens tillgångar om det skulle bli nödvändigt.

Här finns också bilder av den utsatthet som präglade vissa stadsbors tillvaro. När Stefanskyrkan under åtta dagar en vinter i mitten av 1950-talet erbjöd hemlösa tak över huvudet och skydd mot vinterkylan så fanns Lennart Nilsson på plats. Hans bildberättelse om händelsen är informativ och saklig. Snarare än att gå två steg närmare sina objekt tar Lennart Nilsson generellt sett hellre två steg tillbaka och fångar människan i hennes omgivande miljö. Därmed inte sagt att hans bilder saknar närhet och engagemang, för boken innehåller också en gripande och närgången skildring av "slumsystrarnas" och Frälsningsarméns hjälparbete.

Lennart Nilsson fotograferade även mode och kändisar, men detta är inte bokens starka kort. Egentligen är det inte heller reportagebilderna som jag attraheras mest av. Istället finner jag att bokens styrka ligger i dess funktion som fotografisk historieskrivning som levandegör tillvaron i efterkrigstidens Stockholm.

FREDRIK BERTILSSON