Från den 1 juli i år kommer en ny straffbestämmelse om kränkande fotografering att träda i kraft om riksdagen fattar beslut om det i kammaren den 29 maj. Frågan om integritetskränkande fotografering har dykt upp med jämna mellanrum hos politiker och i lagstiftningssammanhang. Redan år 1974 genomfördes en statlig utredning som föreslog förbud mot fotografering som på olika sätt riskerade kränka privatpersoners integritet. Förslaget möttes då av motstånd från bland annat SFF och innebar att något förbud aldrig infördes i svensk lagstiftning. 

År 2004 väcktes frågan om integritetskränkande fotografering på nytt genom den då tillsatta Integritetsskyddskommittén. Kommitténs uppgift var att gå igenom samtlig lagstiftning för att förstärka integritetsskyddet för privatpersoner.  Ett av de förslag som kommittén lämnade till skydd för den personliga integriteten var ett förbud mot olovlig fotografering. Förslaget gick ut på remissrunda till olika berörda organisationer och myndigheter. Den främsta kritiken som framfördes av bl a SFF var att förslaget var alltför långtgående och riskerade att omfatta all typ av fotografering som sker i privata miljöer. Det fanns även en rädsla för att det skulle hämma angeläget journalistiskt arbete som var tänkt att avslöja olika typer av missförhållanden. 

Förslaget i sig ledde inte till lagstiftning, men plockades upp av Justitiedepartementet i en promemoria år 2011 kallad ”Olovlig fotografering”. Även detta lagförslag mötte motstånd hos remissinstanserna som fortfarande hade synpunkter på avgränsningen och utformningen. Flera remissinstanser menade även att förslaget stred mot den grundlagsskyddade informations- och yttrandefriheten. Den 1 mars 2012 gjordes ett nytt försök genom lagrådsremissen ”Kränkande fotografering”. När det förslaget landade hos lagrådet underkändes det Lagrådet förordade att om ett förbud överhuvudtaget skulle införas, så skulle det klart och tydligt begränsas till att avse intrång i rätten till en fredad personlig sfär, där olovlig fotografering i sig skulle uppfattas som kränkande intrång. Ny lagrådsremiss lades fram i december 2012 och det är det förslaget som riksdagen fattar beslut om den 29 maj i år. 

Den 1 juli i år börjar alltså den nya straffbestämmelsen om kränkande fotografering att gälla. Det handlar om en lagstiftning som helt tar sikte på den typ av fotografering som innebär ett intrång i den privata sfär som enskilda personer ska ha rätt till i förhållande till andra. Straffbestämmelsen hittar man i brottsbalkens fjärde kapitel i den nya paragrafen 6 a §.  Enligt den är det förbjudet att olovligen och i hemlighet fotografera eller filma en person som befinner sig i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller annat liknande utrymme. Om den kränkande fotograferingen anses vara försvarlig med hänsyn till syftet och övriga omständigheter anses den inte vara brottslig. Sker fotograferingen som ett led i en myndighets verksamhet anses den inte vara kränkande och bryter då inte heller mot förbudet. Straffet för förbjuden kränkande fotografering kommer att vara böter eller fängelse i högst två år.

Anledningen till att lagstiftaren har ansett det så angeläget att förbjuda kränkande fotografering är tidigare rättsliga prövningar i ett par fall där själva fotograferingen eller filmningen inte har kunnat fällas. Det har handlat om smygfilmning av personer i deras badrum, filmning av sexuellt umgänge utan den ena partens vetskap eller samtycke, fotografering av sexuell beröring av sovande flickvän med mera. Luckan i lagen har bestått i att det tidigare inte har varit brottsligt att filma eller fotografera någon utan dennes vetskap och det är den luckan som den nya straffbestämmelsen är tänkt att täppa till. 

För dig som professionell och seriös fotograf kommer den nya brottsregeln sannolikt inte alls att påverka den fotografering eller filmning som du utför. Det krävs ju att din fotografering eller filmning inte bara sker otillåtet och i hemlighet. Den ska även ske på någon av de väldigt speciella och begränsade platser som räknas upp i straffbestämmelsen. 

Skulle det mot all förmodan ändå ta sikte på din fotografering eller filmning, kommer det ändå inte att anses brottsligt så länge som det sker i journalistiskt syfte. Du kommer då att behöva visa att det handlar om en fotografering eller filmning som det var angeläget för allmänheten att få kännedom om på grund av något missförhållande som fotograferingen visar. De fotografer som däremot får se upp är s k paparazzis som inte drar sig för att kränka den personliga integritet på ett sådant sätt som straffbestämmelsen handlar om och som helt saknar de journalistiska skäl som tillåter fotograferingen eller filmningen.

Vad du som professionell fotograf däremot troligen kommer att drabbas av efter den 1 juli är de människor som helt har missuppfattat lagens syfte och innebörd. De som tror att den här straffbestämmelsen förbjuder all form av fotografering av människor, oavsett vad de har för sig och var de befinner sig. Då gäller det att känna till vad som gäller och förklara det på bästa sätt. En hjälp kan då vara att använda nedanstående kortfattade checklista.

Checklista om kränkande fotografering:

• Brottsligt om fotograferingen och filmningen sker utan lov och utan den avbildades vetskap och när den avbildade befinner sig inomhus i en bostad, på en toalett, i ett omklädningsrum eller i annat privat utrymme för privata angelägenheter. 
• Inte brottsligt om sådan fotografering eller filmning sker i ett syfte eller under en omständighet som får anses försvarlig, t ex som led i en nyhetshändelse.
• Inte brottsligt om sådan fotografering eller filmning sker som ett led i en myndighets verksamhet.

Catharina Ekdahl

VD Svenska Fotografers Förbund och jurist