Den 21 januari arrangerades ett partiöverskridande kunskapsseminarium i Sveriges riksdag där bildens roll och betydelse stod i centrum. Under rubriken ”Bilder för en ny tid – ett samtal om bildens värde, villkor och framtid” samlade Svenska Fotografers Förbund, Konstnärernas Riksorganisation och Svenska Tecknare – i samarbete med Miljöpartiets och Moderaternas partigrupper – politiker, bildskapare och branschrepresentanter för samtal och kunskapsutbyte.

Idén till seminariet växte fram ur arbetet med Yrkesundersökningen 2024, med ambitionen att lyfta dessa frågor inför valåret 2026. Precis som i yrkesundersökningen låg fokus på hur teknisk utveckling, juridiska ramar och ekonomiska villkor formar bildskapandet – i dag och på sikt.

I en tid där bilder är en självklar del av både kommunikation och samhällsdebatt ville arrangörerna synliggöra bildens genomslagskraft, men också de värden som skapas av dem som arbetar professionellt med bild och form.

Josefine Engström (ordförande Svenska Tecknare), Jonas Berg ordförande Svenska Fotografers Förbund) och Sara Edström (ordförande Konstnärernas Riksorganisation). Foto: Anna Nordström

Bildens trovärdighet är en demokratifråga

Jonas Berg, ordförande i Svenska Fotografers Förbund, betonade i sitt anförande att fotografiets historiska roll som dokumentation och vittnesmål håller på att förändras i grunden.

– Fotografiet har fungerat som dokumentation, som vittnesmål och som ett gemensamt minne. Den tilliten håller nu på att förändras snabbt, sa han och pekade på hur generativ AI gör det möjligt att skapa bilder som aldrig har funnits – men som ändå uppfattas som verkliga.

Han beskrev hur AI-genererade och manipulerade bilder redan sprids i samhället, och hur detta påverkar både historieskrivning och tillit. När gränsen mellan dokumentation och konstruktion suddas ut riskerar det offentliga samtalet att försvagas.

– Det här är inte två separata problem, det vill säga bildens trovärdighet respektive bildskaparnas möjlighet att försörja sig. De hänger ihop, betonade Jonas Berg och hur yrkesverksamma fotografers ansvar, etik och kunskap är avgörande för bildens trovärdighet. 

För att möta utvecklingen efterlyste han bland annat en tydlig märkning av AI-genererat bildmaterial, stärkt upphovsrätt och långsiktiga villkor som gör det möjligt att arbeta professionellt som bildskapare.

Fotografen Anna Clarén, konstnären Klara Kristalova och illustratören Aron Landahl. Foto: Jenny Gustafsson

Bilden som språk och mänsklig mötesplats

Fotografen Anna Clarén gav ett personligt och starkt perspektiv på bildens betydelse bortom det mätbara. Hon beskrev hur hon, mitt i en livskris, vände sig till fotografiet för att förstå och bearbeta det svåra.

– Fotografi är ett språk som kommunicerar direkt – utan omsvep. Det är ett språk med vilket vi kan tala om sådant vi inte alltid har ord för, sa hon. 

Genom att dela erfarenheter från ett långsiktigt fotografiskt arbete visade hon hur bilder kan skapa igenkänning, gemenskap och förståelse mellan människor.

– Fotografi är en plats där fotografen, den fotograferade och betraktaren kan mötas”, konstaterade hon, och underströk samtidigt hur offentliga stöd och stipendier varit avgörande för att arbetet skulle kunna nå sin publik. 

Hennes avslutande ord sammanfattade seminariets kärna: att konst och bildskapande är en gemensam angelägenhet där konstnärer skapar berättelser – och samhället skapar förutsättningar.

Samtliga medverkande på seminariet. Foto: Anna Nordström

Fördjupad förståelse och politiskt ansvar

Syftet med seminariet var att fördjupa förståelsen för både bilden och bildskaparnas villkor. Att slå hål på seglivade fördomar och visa hur verkligheten ser ut för yrkesverksamma fotografer och andra visuella kreatörer.

Ett centralt budskap var att bildskapare inte lever på bidrag, utan i huvudsak på uppdrag – och att de måste få skälig ersättning, både för sitt arbete och för det fortsatta nyttjandet av sina verk.

Genom samtal mellan bildskapare, forskare, experter och politiker från riksdagens kulturutskott knöts bildens villkor till politiska löften och till frågan om hur dessa faktiskt omsätts praktiken.

Seminariet visade tydligt att bilder inte bara är innehåll i vår vardagliga kommunikation, utan bär på kulturella, demokratiska och ekonomiska värden. Att värna bilden är att värna både samhällets berättelser och dem som skapar berättelserna.