Många kunder tar i dag för givet att fotografer kan erbjuda drönarbilder. Och det är fullt förståeligt: det är ett smidigt verktyg som kan förgylla dina bröllopsvideor eller skapa intressanta nyhetsbilder. Tyvärr hänger lagstiftningen inte med teknikutvecklingen.

2016 infördes lagen om skydd för geografisk information som i praktiken stoppar laglig drönar- och flygfotografering genom att alla bilder som fotas från luften behöver godkännas av Lantmäteriet innan publicering. Bakgrunden är rimlig: bilder och videor tagna från luften ska inte röja svenska skyddsobjekt. Med tanke på omvärldsläget är det viktigt att känslig information inte sprids hur som helst.  

Men lagen fungerar inte för närvarande är det runt 80 dagars handläggningstid. Professionella fotografer kan oftast inte vänta så länge. Konsekvensen är att seriösa fotografer som tar tillståndsfrågan på allvar förlorar sina uppdrag till de som struntar i lagstiftningen vilket innebär ökad risk att bilder på känsliga skyddsobjekt publiceras av misstag.   

I en ny enkät med över 200 yrkesverksamma fotografer svarar hälften att uppdragsgivare nekat dem uppdrag när de informerat om handläggningstiderna och en tredjedel att de återkommande får tacka nej till uppdrag för att de inte kommer kunna leverera bilder och filmer i tid. Inkomstbortfallet för dessa egenföretagare är stort. 

Lantmäteriet är medvetna om problemet och har som mål att få ner handläggningstiden till fem dagar, vilket vi ser som ett absolut minimum. Men att Lantmäteriet skulle lyckas med det med nuvarande arbetssätt är tyvärr osannolikt. 2016 hade man runt 700 ärenden per år. Idag har man över 30 000. 

Visst borde det gå att på ett smidigare sätt motverka att bilder på skyddsobjekt sprids? Tidigare hade Försvarsmakten möjlighet att ge fotografer som visat sig vara införstådda med lagstiftningen och hade kännedom om regionen självgranskningsrätt för flygfoton. Det innebar att det bara behövde sökas tillstånd en gång per fotograf och region. Den nya lagstiftningen tog bort den möjligheten. 

Lagen är dessutom både fyrkantig och ogenomtänkt. Om en fotograf är utsänd för att bevaka en nyhetshändelse där det behövs bilder ovanifrån kan hen i dag inte använda drönare av självklara anledningar: folk vill inte läsa om en tre månader gammal nyhet. Men om fotografen i stället ställer sig på en hög höjd som en stege eller lyftkran och tar exakt samma bild behövs inget spridningstillstånd: lagen är nämligen helt kopplad till vilken teknik man använder.  

Vi anser att två åtgärder skulle kunna lösa problemet. 

1. Återinför självgranskningsrätten för yrkesfotografer. Försvarsmakten ska både kunna ge och återkalla tillstånd. Det skulle ge professionella fotografer möjlighet att rimliga villkor för sin näringsverksamhet.  
2. Modernisera processen för handläggningen av spridningstillstånd. Ny teknik skapar nya möjligheter och på sikt skulle det kunna handla om en lösning där AI direkt kan identifiera skyddsobjekt och ge omedelbart få besked om spridningstillstånd. 

Frågan måste tas på allvar av försvarsminister Pål Jonsson och näringsminister Ebba Busch då både försvaret och näringslivet vinner på att vi har en fungerande lagstiftning. Sveriges yrkesfotografer måste få chansen att lyfta igen. 

Foto: Léon Tuana Fridén

Tuana Fridén, Ordförande Svenska Fotografers Förbund 

Foto: Oskar Omne

Erik Östman, Regelförenklingsexpert, Företagarna 

Debattartikeln är publicerad i SvD här.

Läs fler artiklar i ämnet drönarfrågan här.