Anna Clarén är själv fotograf, författare och fotolärare, och inledde med att förklara bakgrunden till stipendierna: Författarfonden har i uppdrag att fördela statliga medel som kommer från biblioteksersättningen – det vill säga en summa pengar som staten varje år betalar ut baserat på utlåning av böcker. Under 2025 uppgår denna summa till 190,6 miljoner kronor.

En del av denna pott delas automatiskt ut till upphovspersoner i form av så kallad individuell biblioteksersättning, men den går enbart till de vars verk har lånats ut minst 2000 gånger under det aktuella året.

Fyra olika stipendier

”Vanliga” författare, översättare, tecknare och fotografer kan istället ansöka om arbetsstipendier ur denna fond.

Det finns fyra huvudsakliga typer av arbetsstipendier och ersättningar:

• Ettåriga arbetsstipendier (70 000–100 000 kr, skattefria), cirka 200 per år.
• Treåriga arbetsstipendier (170 000 kr/år, beskattas och är pensionsgrundande), cirka 30 per år 2025.
• Femåriga arbetsstipendier (180 000 kr/år, beskattas och är pensionsgrundande), cirka 13 per år 2025.
• Särskild biblioteksersättning (302 000 kr/år, pensions- och sjukpenninggrundande, mottagaren betalar både skatt och sociala avgifter), som kan delas ut fram till pension eller 70 års ålder, max 10 per år (2025 fem stycken).

Ansökan kan göras två gånger per år, och Anna betonade vikten av att alltid ”kryssa i alla rutor” – det vill säga att söka samtliga stipendieformer samtidigt för att öka chansen att få åtminstone ett ettårigt stipendium.

Vem kan söka?

Stipendier kan sökas av författare, översättare, tecknare och fotografer som har gett ut minst en bok och som finns representerad i folk- eller skolbibliotek. Det räcker inte att vara redaktör för en fotobok, utan du måste stå som författare.

Den viktigaste grunden för beslut är den litterära kvaliteten och omfattningen av tidigare produktion. För ett- och treåriga stipendier granskas särskilt vad du har gjort sedan senaste gången du fick ett stipendium (om du fått det tidigare). För femåriga och särskild biblioteksersättning bedöms hela författarskapet.
Ekonomiskt behov (inkomst, förmögenhet, andra stipendier, pension) vägs in först i andra hand.

Hård konkurrens

Anna underströk att konkurrensen om stipendierna är mycket hård – endast omkring 15 % av ansökningarna brukar beviljas, och våren 2025 var andelen så låg som 12 %.

Enligt Annas egen statistik fick fick nio fotografer stöd (sju ettåriga, ett femårigt och en särskild biblioteksersättning) vid senaste ansökningsomgången våren 2025.

Hon lyfte också fram att du inte ska räkna med att kunna följa en ”stipendietrappa”, det vil säga att du successivt kan gå från ettåriga stipendier till treåriga, femåriga och i bästa fall särskild biblioteksersättning. Det är mycket få som går hela vägen – det finns helt enkelt inte så många stipendier att dela ut.

Ansökan i praktiken

• Använd Författarfondens blankett.
• Skicka alltid med läsexemplar av senaste boken (gärna alla).
• Gör en tydlig kronologisk lista över samtliga verk (titel, förlag, upplaga, utgivningsår, ev. medförfattare).
• I fritextrutan kan du kort beskriva dina böcker och vid behov förklara ekonomiska situationer (t.ex. tillfälliga tillgångar).
• Beslut fattas av stipendierådet (ett- och treåriga) eller fondens styrelse (femåriga och särskild biblioteksersättning), med stöd av referensgrupper inom olika genrer.

Sammanfattande råd

• Ansökan ska spegla vad du redan gjort, inte framtida planer.
• Sök alltid flera stipendier samtidigt – kryssa i alla rutor.
• Var noggrann med att lista hela din produktion, i rätt ordning och med fullständig information.
• Bifoga exemplar av dina böcker i ansökan.
• Om du har frågor som rör blanketter, ansökningsförfarandet eller beslut om fördelning av stipendier, vänd dig då direkt till Författarfondens kansli via mejl eller tel 08–440 45 50.

OBS! Ansökan för höstterminen 2025 är öppen fram till 20 september.

Läs mer om finansiering av fotoböcker i Fotoboksguiden.