Under den digitala föreläsningen låg fokus på att förstå skillnaderna mellan teknikerna, deras möjligheter och begränsningar för fotografer.

Offset är den teknik som många spontant tänker på när det gäller boktryck av fotografier. Det är fortfarande den dominerande metoden för större upplagor och erbjuder störst flexibilitet vad gäller papper och färger.

Vid offsettryck används tryckplåtar – en för varje färg. För fyrfärgstryck innebär det cyan, magenta, gult och svart (CMYK). Men det går också att lägga till specialfärger, som Pantone, eller lack.

Processen med plåtar gör att allting måste vara korrekt före tryckstart. Justeringar i efterhand innebär nya plåtar och ökade kostnader. Uppstarten är resurskrävande – många ark går åt för inställning innan det blir ett godkänt tryck – vilket gör att offset främst är ekonomiskt för stora upplagor. Var brytpunkten går är svårt att säga, för det varierar mellan produktioner och tryckerier.

Två sorters raster

Eva-Teréz Gölin gick också igenom skillnaden mellan traditionellt AM-raster och stokastiskt raster.

I ett AM-raster (amplitudmodulerat raster) ligger tryckpunkterna i ett regelbundet, upprepat rutmönster. Det är punkternas storlek som varierar för att skapa ljusa och mörka partier, med större punkter i mörka områden, mindre i ljusa. Det är detta klassiska rastermönster man ibland kan urskilja i tryck, inte minst i exempelvis dagstidningar eller affischer.

I ett stokastiskt raster är punkterna istället lika stora men sprids oregelbundet över ytan. Här skapas tonövergångarna genom att punkterna placeras tätare eller glesare, snarare än att de förändras i storlek. Resultatet blir ett mer slumpmässigt punktmönster.

I praktiken, vid finare raster och på kvalitativa papper, är skillnaden mellan de två rastertyperna svår att se med blotta ögat. Den blir oftast synlig först vid kraftig förstoring.

Bestruket eller obestruket papper?

Valet mellan bestruket och obestruket papper påverkar både färgomfång och detaljåtergivning.

På bestruket papper sjunker inte färgpunkterna in lika djupt som i obestruket papper, något som ger starkare färger och bättre skuggteckning som följd. Obestruket papper absorberar mer färg och får ett mjukare uttryck samt något mindre färgomfång, även om modern UV-teknik har minskat skillnaderna.

Digitaltryck – flera tekniker

Begreppet ”digitaltryck” rymmer flera olika tekniker.

Lasertryck fungerar med toner – ett pulver som värms fast på papperets yta. Till skillnad från offset tränger färgen inte in i papperet, vilket gör att trycket får en något glansigare karaktär, även på obestruket papper.

Tekniken är begränsad till de färger maskinen är byggd för (oftast CMYK), och du kan inte addera specialfärger på samma sätt som i offset.

HP Indigo är istället en digital tryckpress som arbetar med flytande färg, vilket gör resultatet mer likt offset. Tekniken kräver inga tryckplåtar och är därför kostnadseffektiv i mindre upplagor.

Med HP Indigo kan du på vissa tryckerier även trycka med extra färger som vitt, silver och ibland utökat färgomfång (till exempel grönt, lila och orange). Tekniken gör det också möjligt att likt offsettryck trycka duplex- eller triplextryck för djupare svärta och neutral gråskala.

Viktigt att veta är att papperet måste vara anpassat eller förbehandlat för HP Indigo. Alla offsetpapper fungerar inte direkt.

Det finns även digitaltryck som bygger på bläckstråleteknik i hög hastighet. Kvaliteten kan vara mycket god, men vissa leverantörer reserverar sig för problem med skrivarmunstycken, något som kan ge ränder i trycket.

Alternativa tekniker

Screentryck lämpar sig särskilt väl för omslag, till exempel om man vill ha ett tjockare färglager som ger taktil känsla eller en täckande ljus färg på mörk botten.

Riso (risograftryck) arbetar med en färg i taget och har blivit populärt inom artist books. Små misspass och variationer är en del av uttrycket. Tekniken är sällan förstahandsval för fotografiska bilder, men kan fungera utmärkt för konstnärliga projekt.

Boktryck (letterpress) används främst för typografi, prägling och omslag. Det är inte avsett för fotografiska bilder, men kan tillföra ett distinkt hantverksuttryck i bokdesignen.

Läs mer om tryck i SFF:s fotoboksguide.

Du som är medlem i SFF kan också diskutera med andra i Teknikgruppen Svenska Fotografers Förbund på Facebook.

Oss fotografer emellan är en annan Facebook-grupp som samlar just fotografer.

Missa inte nästa föreläsning med Eva-Teréz Gölin den 17 februari, då hon lägger tyngdpunkten på bildbehandling och förberedelser inför tryck, samt på hur du kan arbeta för att säkerställa att det tryckta resultatet ligger nära din intention med bilderna. Anmäl dig här.