En ökad efterfrågan på rörligt material. Det är en slutsats i den del av förbundets stora yrkesundersökning som handlar om tekniska aspekter. Drygt hälften anger att de oftast jobbar med stillbild, men ibland med rörligt. För en tiondel är stillbild och rörligt rätt jämnstora delar av verksamheten. En dryg tredjedel arbetar enbart med stillbild.

– För mig är det en naturlig del av min yrkesroll. Jag tog examen från Nordens fotoskola för nio år sedan, och då ingick det ett block med rörligt i utbildningen. Sedan dess har jag varvat de båda rollerna, berättar Emmalisa Pauly, Malmöbaserad fotograf som fokuserar på teater- och reportageuppdrag.

Undersökningen visar också att förväntningarna ökat om att leverera både stillbild och rörligt i samma uppdrag. Vilket de flesta helst vill undvika, precis som Emmalisa Pauly.

Foto: Eva Karlsson

– Jag försöker avstyra jobb där det ska kombineras. Det är så lätt att det ena eller det andra blir lidande, för det är svårt att ”slå om” mitt i, säger hon.

Jann Lipka har ett brett spektrum av uppdrag från redaktionella porträtt till reklam och är baserad i Stockholm.Han ser beställningar av rörligt material som en ny utmaning – något stimulerande, alltså.

– Det är lite roligt, det blir kreativt på ett annat sätt. Däremot kräver det teamwork, i alla fall för min del eftersom jag haltar lite när det gäller kunskaper som ljudteknik. Där skulle det vara värdefullt med kompetensutveckling, säger han.

Vidare i undersökningen hittar vi frågan om hur mycket pengar som läggs på att hyra eller köpa utrustning under ett år. Var femte lägger mer än 50 000 kronor per år på detta, och sex procent av alla svarande landar på mer än 100 000 kronor per år.

– Jag har nyligen bytt till spegelfritt, och när man konverterar till en ny teknik sticker kostnaderna lätt iväg, säger Jann Lipka.

Många fotografer är kritiska till konsumtion – eller i alla fall överkonsumtion – och försöker av den anledningen använda sin befintliga utrustning så länge som möjligt.

– Jag vill klara mig på det jag har, och sedan får jag ibland komplettera med att hyra utrustning, säger Emmalisa Pauly.

Ett antal fotografer betonar också ekonomiska begränsningar och en osäker marknad i samband med utrustningskostnader. Helt enkelt att det är svårt att ha råd med – eller våga satsa på – de inköp eller uppgraderingar som man skulle vilja göra.

Ett annat ämne som berörs är förstås AI, artificiell intelligens. Nästan 60 procent uppger att de använder AI-funktioner i bildbehandlingsverktyg som Photoshop eller Lightroom. Vissa nämner också program, som DaVinci Resolve och Topaz. Brusreducering, skärpning och markeringar är arbetsmoment där många tar hjälp av AI, och flera fotografer konstaterar att AI-funktionerna förenklar olika rutinuppgifter i efterarbetet.

– Jag använder AI-stöd i Lightroom eller Photoshop dagligen. Det fungerar jättebra för att exempelvis maska av delar för att mörka ner bakgrunden lite eller när jag ska förlänga himlen för att anpassa till ett tidningsomslag, säger Jann Lipka.

Generativ AI, där det skapas helt nya bilder utifrån textinstruktioner (promptar) eller inspirationsbilder, har dock inte tagit sig in i fotografernas vardag. Inte än i alla fall; 42 procent tror att de kommer att använda sig av AI helt eller delvis för att generera bilder i sitt arbete år 2030. Samtidigt uttrycker många en oro för att det kan minska den individuella kreativiteten och autenticiteten.

I nuläget är det i alla fall vanligt att utforska generativ AI för att förstå potentialen, men utan att använda sig av resultaten i sin yrkesutövning. Synen på AI varierar dock mellan olika inriktningar, där de som arbetar med bildjournalistik som regel anser att AI inte bör användas alls.

Foto: Anders Ahlgren

– De flesta av mina uppdrag bygger på att jag dokumenterar något, att det finns en koppling till verkligheten. En bild som är skapad i datorn kan inte fylla den funktionen, säger Emmalisa Pauly.

Nu när AI-bilder sprids allt mer kan dock kunder komma att kräva eller förvänta sig att fotografen har möjlighet att använda sig av AI för att göra förändringar eller kompletteringar av bilden, menar en del av de svarande i undersökningen.

– AI-bilder dyker upp hela tiden, inte minst på sociala medier där de får massor med lajks. De ser ju väldigt bra ut, och nästa steg blir att våra kunder vill ha bilder i den stilen, säger Jann Lipka.

Han konstaterar att han har lätt att gilla ny teknik, men att använda generativ AI för att skapa bilder mer eller mindre från grunden är inget för honom.

– Då förändras min yrkesroll, och jag blir mer av en illustratör. Jag ser mig fortfarande som ett ögonvittne, säger han.

Omkring hälften (46 procent) av fotograferna ser generativ AI som ett relativt stort hot, och en fjärdedel som ett stort hot.

– Det är inget snack om att det här är en teknik som kommer att välla in. Det är bara att acceptera och fundera på hur man vill förhålla sig till det, säger Jann Lipka.

En tänkbar effekt av en utökad AI-användning är att det personliga mötet och kundrelationen kommer att bli allt viktigare för att bevara kundernas intresse och förtroende. Det skriver Jann Lipka under på:

– Jag brukar säga att min främsta styrka som fotograf är mina öron. Att jag kan lyssna på kunderna och tolka vad de vill ha. Det blir ännu mer värdefullt när själva bildframställningen underlättas.

När det gäller den egna tekniska kompetensen anger mer än fyra femtedelar att den är fullt tillräcklig i dagens läge. 40 procent av fotograferna känner dock en viss stress över att hänga med i teknikutvecklingen, och omkring 20 procent av hela gruppen uppger att de känner mycket stress.

– Jag är inte speciellt tekniskt intresserad, men jag ser ju att det finns ett behov av att hålla mig ajour. Det går lätt att hitta tutorials på Youtube om vad jag än vill fördjupa mig inom. Men det där med att sitta framför datorn hela tiden är inte så kul. Det är inte därför jag vill vara fotograf, säger Emmalisa Pauly.

Vad säger rapportförfattaren Eric Sjöström?

Foto: Tuana Fridén

Berätta om något som du reagerade på i resultaten!
– En sak som är intressant är att det är så väldigt olika hur stressad man är över teknikutvecklingen. En stor grupp tycker att det är en fullständigt naturlig del av fotografi, medan andra nästan inte står ut med behöva anpassa sig till digitaliseringen.

Vad tänker du om synen på AI?
– Det är nästan en tredjedel som inte ser AI som ett hot, och då blir jag nyfiken på hur de resonerar: Är det så att deras verksamhet inte kan påverkas, eller planerar de att ta in AI som en del av sitt erbjudande?

Handlar hotet annars om att bli av med jobbet?
– Ja, i en del fall, men det finns andra aspekter också. En del bävar inför att en större del av arbetet ska ske framför datorn, men det finns också en oro över att det kommer att bli en större likriktning i bildspråk och uttryck.

Något som de flesta verkar överens om är att efterfrågan på rörligt ökar, eller hur?
– Ja, det är en ökande andel som arbetar med både stillbild och rörligt. Det kan vara stressande, eftersom det är en del av en tendens där man förväntas ha många kompetenser och ta hand om en allt större del av kundens kommunikationsbehov.

Fotografi i en ny brytningstid

Foto: Klara G

Svenska Fotografers Förbund har under 2023/2024 genomfört en stor yrkesundersökning bland yrkesverksamma inom fotografi. Syftet har varit att ta reda på vilka utmaningar och möjligheter vi står inför i dag och de närmaste åren. Resultaten har delats in i tre kategorier, och denna första artikel handlar om svaren kring teknik och AI. I kommande nummer behandlar vi fotografernas tankar kring upphovsrätt och juridik respektive affär och karriär. Läs mer