Oneiromance, konsten att spå i drömmar, börjar 2015 när jag möter en växt som får mig att vilja avporträttera den med kameran som en spegel. Ett par somrar senare får jag följa processen hos två duvor som får ungar på min balkong, vilket leder mig till att fundera över intelligensens hierarkier.

Växt- och djurriket ville att jag skulle se på dem i ögonhöjd. Samtidigt försöker jag bevara det som är viktigt i min vardag genom fotografin. Det som visk-skriker ”spara mig så förstår du bättre sen”. Att lyckas klardrömma är för mig en gåva jag sällan får i sömnen – men jag kan i konsten. Genom bokens tillblivelse har jag hållit min vision vid en magisk treenighet: drömmar, växter och sång. Saker som ganska ofta gör sig påminda i min kropp.

Jag har fotograferat, skrivit texter och musik. Jag har planterat här hemma och sökt växter i Peru, Ecuador och Mexiko – vid kusten, bland bergen, i Amazonas djungel. Jag har läst på och talat med kunniga människor. Under processen har jag ställt ut arbetet. Jag har varit täckt av jord. Jag vill ner i de djupaste rötterna.

När jag började fotografera växtriket lärde jag mig att jag är intresserad av att spegla, så kärleksfullt jag kan, det jag vill spara. Att spegla alla skapelser så som de är: likvärdiga mig själv. Det är så växterna talar till en – det finns rum att andas i mörkret med. Då öppnas dörrarna till det osynliga. Frihet hittas i sinnet, drömmarna och poesin”, berättar Trinidad Carillo.

Juryns motivering

I Oneiromance intresserar sig Trinidad Carillo för det mystiska, sången och växterna. Boken utforskar tillståndet mellan vakenhet och dröm, ljus och mörker. Med hjälp av typografi, bild, text och variation av papper skapas en dynamisk helhet. I Carillos täta och dova fotografier skildras en förhöjd verklighet sedd i ett drömskt ljus.

Trinidad Carillo

Trinidad Carillo (f. 1975) är en svensk-peruansk konstnär utbildad vid Fotohögskolan i Göteborg. Tidigare gick hon musiklinjen på Södra Latin. Hon arbetar med fotografi, film, installationer, musik och performance.

I år deltog hon med fotografier och ett videoverk i Det stora oväsendet, Triennalen i Västernorrland, och har nyligen varit aktuell med utställningar på Moderna Museet, Mariatorgets tunnelbanestation samt på Göteborgs konstmuseum som Stena Stiftelsens stipendiat. Internationellt har hennes verk visats i Washington, Reykjavik, Bogotá, Lima, Berlin, London och Seoul. Hennes verk finns representerade på Moderna Museet, Göteborgs konstmuseum och Statens konstråd.