Hur knepigt har det varit att hålla vinnaren hemlig genom åren? 

– Det kunde vara jättesvårt. En gång ville jag att alla nominerade skulle komma till Göteborg för att vara med på prisutdelningen. När jag ringde en av dem, Jean Hermanson, så svarade han att han kunde tänka sig att åka upp om han hade vunnit. Då var jag var ju tvungen att erkänna att han inte var vinnare. Nästa nominerade var Henrik Saxgren, den danske fotografen, som berättade att hans tjej precis hade dött! Men om han hade vunnit så skulle han ju ändå kunna tänka sig att åka…. Samma svar där – han hade inte vunnit.  

– En annan gång var det en fotograf som var så säker på att han skulle vinna att han hade låtit tillverka en elegant roll-up där hans vinst tillkännagavs. Men han fick åka hem med sin roll-up under armen. Nej, jag säger inte vem det var. 

Vilka utmaningar stötte ni på när alla inlämnade böcker skulle ställas ut i Paris? 

– Ingen i styrelsen var särskilt peppad på att åka till Paris och bygga utställning på Svenska Institutet, så jag åkte själv. Jag anlitade en kille som jobbade med dekor på Folkteatern för utställningsmontrarna. Han tog tid på sig, men podierna hann med nöd och näppe levereras till Paris där de skulle byggas ihop. De var gjorda av kanalplast, den typ som man brukar använda till växthus. När jag äntligen hade alla på plats och skulle börja ställa upp böckerna upptäckte jag att den list som skulle hindra böckerna från att glida ner på golvet var för smal – och utställningen skulle öppna dagen därpå. Jag fick ge mig ut i Parisvimlet och hittade till slut några nya lister.  

– På vernissagedagen var Fotografisk tidskrifts redaktör Gösta Flemming och formgivaren Greger Ulf Nilson några av de första gästerna. Greger utbrast: ”Det var de fulaste podier jag någonsin sett!” De fula podierna fraktades så småningom hem till Sverige och genom Magnus Westerborns försorg kom de att användas under flera år på Örebro folkbibliotek. 

– Utställningen i Paris var mycket välbesökt. Under vernissagekvällen stod jag och tittade i smyg på en man som noggrant bläddrade igenom alla femtio böcker som var utställda. Jag undrar än i dag vem han var.