Vad går till historien? Idag vet vi en hel del om vilka fotografer som har varit aktiva i Sverige, vilka typer av uppdrag de har haft och hur deras bilder såg ut från 1900-talets början och framåt – mycket tack vare publiceringen av den här tidskriften som funnits sedan 1888.

Samtidigt saknas mycket information. Särskilt om de fotografer som inte har varit verksamma som konstnärer utan har livnärt sig på så kallade kommersiella uppdrag eller varit anställda inom en organisation eller institution. Dessutom finns det vissa typer av uppgifter som inte alltid bevaras, som till exempel information om utbildningsvägar, anställningsformer, brödjobb, informella nätverk och de vägval som valdes bort och vad det innebär att arbeta med kameran som verktyg.

Med min erfarenhet som forskare att ofta förgäves leta i arkiv efter sådana uppgifter och med inspiration från det intervjuer med konstnärer och fotografer som finns bevarade på Storbritanniens nationalbibliotek, British Library, tog jag 2023 kontakt med Jenny Morelli, chefredaktör för den här tidningen. Tänk om man skulle kunna göra något liknande i Sverige. Jenny Morelli såg den journalistiska potentialen i projektet och hade den know-how som behövdes för att spela in poddar. Resultatet blev hybridprojektet Fotografiska liv – som på samma gång är en poddserie och ett fotohistoriskt ljudarkiv.

Fotografiska liv fångar upp det som skulle kunna kallas immateriellt kulturarv, det vill säga kulturarv som inte går att ta på fysiskt som berättelser, traditioner och erfarenheter. I Fotografiska liv kan man till exempel få veta hur det var att lära sig mode- och reklamfotografi genom att vara lärling på 1970-talet, hur en arbetsdag kan se ut för en fotojournalist på 2020-talet och om de arbetsmetoder och regler som en medicinsk fotograf arbetar efter – en fotografisk genre som faktiskt fortfarande idag på 2020-talet lärs ut genom lärling-mentormodellen.

När denna artikel publiceras har vi tillsammans intervjuat 20 personer som har haft vitt skilda typer av fotografiska uppdrag, inom dagspress, reklam och mode eller med medicinsk fotografi, dokumentärfotografi, naturfotografi eller konst. Varje intervju är en timme lång och handlar om vägen till yrket, hur man har jobbat på fältet och hur man ser på den fotografiska bildens möjligheter och utmaningar i framtiden. Metoden är enkel. Vi har ställt ett tjugotal frågor om dåtid, nutid och framtid men har låtit intervjuerna ta formen av ett samtal. I några fall har utbildningen blivit en stor del av intervjun, i andra dominerar teknikfrågor eller utvecklingen på fotofältet i ett längre perspektiv.

Intervjuerna kommer att spridas och bevaras på två sätt parallellt. För det första har de digitala ljudfilerna donerats till Kungliga bibliotekets (KB) Svensk mediedatabas. Under samlingsnamnet ’Fotografiska liv’ i Svensk mediedatabas kommer de att vara öppet tillgängliga och bevaras för all framtid i nationalbibliotekets samlingar. Genom modeller för automatisk språkigenkänning (ASR), exempelvis BERT och Whisper, kommer ljudfilerna att bli enkelt sökbara. Varje ord som uttalas kan potentiellt vara ett sökord. Frågor som vilka fotografer som nämner Christer Strömholms fotoskola eller Moderna museet är enkla att hitta. Svaret på en viss fråga kan också enkelt hittas genom alla intervjuer.

För det andra publiceras intervjuerna på en poddplattform och på Fotografisk tidskrifts hemsida så att allmänheten och inte minst alla verksamma inom fotofältet enkelt kan ta del av dem idag.  

Fotografiska Liv är ett botten-upp projekt. Det har startat i liten skala och till stor del baserat på ideellt arbete. Planen och förhoppningen är att de intervjuer som nu finns färdiga är starten på ett större dokumentationsprojekt om erfarenheter, villkor och tankar om den fotografiska praktiken och den fotografiska bilden. Det här är bara början hoppas vi.

Foto: Hendric Karlsson, Institutet för framtidsstudier

Anna Näslund är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för framtidsforskning. Hon har forskat och skrivit om fotografisk bild sedan 1990-talet. Läs mer

De intervjuade
Carl Bengtsson (f. 1952), Stina Brockman (f. 1951), Anna Clarén (f. 1972), Dawid Björn Dawidsson (f. 1949), Bruno Ehrs (f. 1953), Håkan Elofsson (f. 1955), Claes Grundsten (f. 1949), Gerry Johansson (f. 1945), Eva Klasson (f. 1947), Alexander Mahmoud (f. 1990), Maria Miesenberger (f. 1965), Vivianne Lindberg (f. 1958), Meli Petersson Ellafi (f. 1988), Martin Petersson (f. 1978), Jannis Politidis (f. 1958), Peter Segemark (f. 1958), Helene Schmitz (f. 1960), Eva Stackelberg (f. 1955), Märta Thisner (f. 1981).

Frågorna
Hur och när blev du fotograf (utbildningar, förebilder)?
Kallar du dig själv fotograf eller något annat?
Vilka personer på fältet har varit viktiga för dig (nätverk, mentorer, nationella och internationella fotografer och stilar)?
Hur har du arbetat (assistent, frilans, anställd, heltid, deltid, uppdragsgivare)?
Vad krävs för att bli fotograf?
Vilken teknik har du använt (analogt, digitalt, format, kameror)?
Var finns dina bilder bevarade och synliga (arkiv, fotoböcker, utställningar, upphovsrätt)?
Hur ser du på fotografiets ställning och användning nu och i framtiden?
Vad är fotografi för dig?

Fakta
Ljudinspelningarna är sökbara i Kungl. Bibliotekets Svensk mediedatabas. Läs mer. Projektet  är genomfört med stöd från Svenska Fotografers förbund, Kungl. Patriotiska sällskapet och Anna Näslund.