Det första du behöver ta ställning till när du hittar din bild stulen är om du vill agera mot den olovliga användningen. Frågan kan tyckas konstig, men handlar helt enkelt om din rätt att göra bruk av din rättighet eller att avstå. Det är du som rättighetshavare som själv väljer hur du vill agera.

Om du väljer att utöva dina rättigheter aktivt ska jag berätta vad du kan göra för att försöka åtgärda situationen. I det följande kommer jag att utgå från att allt agerande ska resultera i något som en domstol skulle kunna acceptera i process. Därmed inte sagt att du måste driva din sak dit, bara att din process-medvetenhet höjs och de åtgärder du gör ska säkra en så hög vinstchans som möjligt om du vill (eller måste) pröva din sak rättsligt.

1. Bevissäkra
   Det första som du måste göra är att säkra bevis för den användning du menar är olovlig eller felaktig. Utan bevis står du dig slätt senare i kravprocessen. Det är alltid den som påstår något som har bevisbördan för sitt påstående. Därför måste du kunna visa att den felaktiga handlingen faktiskt ägt rum.

Om bilden används på webben, ta en skärmdump som visar vilken hemsida som bilden används på samt datum och tid som dumpen gjordes.
Om bilden används i tryckt form, skaffa ett original av broschyren, tidningen eller vad det nu är för trycksak eller ta en bra och tydlig kopia av bildanvändningen. Bäst är alltid ett tryckt original. 

2. Undersök omfattning
   Undersök hur länge användningen pågått och i vilken omfattning. För hemsidor kan publiceringsdatum användas för tidsbestämningen. När det gäller tryckt form är användningsområdet, upplaga, storlek på bild m.fl. parametrar viktiga att veta. Det har nämligen betydelse för hur mycket du kan debitera i skälig ersättning och skadestånd för den olovliga användningen.

3. Kvalificera intrångsgöraren
   Här ska du bestämma vilken typ av intrångsgörare det handlar om. Anledningen är att du går in i diskussionen lite olika beroende på vem som använt din bild.

Är det en för dig tidigare okänd person/okänt företag som olovligen använder bilden eller är det en kund (nuvarande eller tidigare) som kanske glömt att licensiera om bildanvändningen eller gått utanför det tidigare upplåtna området.

Eller kanske det är en tidning som publicerat en bild utan att ha frågat dig. Är din byline med? Är bilden bearbetad på något sätt (kraftigt beskuren eller ändrad på annat sätt)?

Är det en bloggare som använder bilden? Är det en privat blogg eller finns det kommersiella kopplingar till bloggen?

Det har egentligen inte någon juridisk betydelse vem intrångsgöraren är, däremot har det betydelse för hur mycket denne ska betala beroende på hur omfattande användningen är. Och det har betydelse vem eller vad intrångsgöraren är för hur sannolikt det är att du kan få betalt för intrånget. Ju större spelare och mer van bildköpare de är desto större är dina chanser att de betalar.

4. Är det intrång? Vad är det för typ av intrång? Hur mycket ska jag kräva?
   Intrånget kan vara otillåten användningav ditt fotografi. Det rör sig då om en användning som du eller någon annan med befogenhet (exempelvis din bildbyrå) måste lämna tillstånd till.

Det kan röra sig om otillåten ändring. Här handlar det om en justering av fotografiet, exempelvis ett filterpålägg, en spegelvändning, en kraftig beskärning eller annan ändring av bilden.

Om de inte skrivit ut ditt namn är det ett intrång i din ideella rätt. Det handlar då om utebliven namnangivelse. Ditt namn ska skrivas ut i enlighet på god sed inom området. Utgångspunkten är att ditt namn ska skrivas ut i anslutning till fotografiet om det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt.

Om du är osäker på om det faktiskt är en intrångssituation eller vilken det är, dubbelkolla med SFFs förbundsjurist.

Du har rätt att kräva skälig ersättning för användningen samt skadestånd för upphovsrättsintrånget. Utgångspunkten för hur mycket du bör kräva i skälig ersättning är det pris intrångsgöraren skulle fått om hen istället för att ta ditt fotografi och använt det hade lyft luren, ringt dig och frågat: ”Hur mycket skulle det kosta för mig att använda din bild på detta sättet (och sedan beskrivit på det sätt som fotografiet blivit olovligen använt) …?”.

På den skäliga ersättningen kan du sedan lägga skadestånd.

Funderar du på hur mycket du kan begära i ersättning (den skäliga ersättningen och/eller skadeståndet ska beräknas i det enskilda fallet utifrån den användning som faktiskt skett)? För att få en uppfattning om ersättningsnivå ta en titt i SFF:s prisguide som du hittar här. 

5. Ta kontakt
   Det råder olika uppfattningar om hur man bäst framställer krav; skicka en faktura direkt eller ta personlig kontakt. Personligen är jag för personlig kontakt framför att bara skicka en faktura, men meningarna går isär kring vad som är ”bäst”. En del menar att en faktura sätter igång processen bäst, andra anser att det mest väcker ont blod att få en oväntad faktura på tusentals kronor från en (oftast) okänd avsändare. Kanske tänker de ”bluffaktura” och struntar i den. Du väljer förstås det som passar dig bäst. Det är alltså en fråga om tycke och smak, men mest beror valet av kontaktsätt på hur man ställer sig till den fortsatta processen, vilken typ av intrångsgörare man har att göra med och hur mycket tid och arbete man vill lägga ned på sitt krav. Ofta leder en skickad faktura inte till betalning direkt annat än möjligen i fallen då en tidning olovligen använt en bild eller missat en byline. I övriga fall är rekommendationen att ta direktkontakt. E-post eller telefon? Tycke och smak igen. En första kontakt via e-post innebär ofta att man kanske inte vet exakt vem som ska ha e-posten. Risken finns då att ditt krav eventuellt kan komma att skickas runt i den felande organisationen utan resultat. Ett telefonsamtal skapar vanligen en initial och adekvat kontakt som antingen träffar rätt direkt eller ger dig möjlighet att få korrekta kontaktuppgifter till den ansvarige i frågan.

Nedan följer en beskrivning hur du kan gå till väga om du väljer den personliga kontakt-varianten.

Presentera dig kort som upphovsman/fotograf till bilden som används. Fråga om du talar med den personen som är ansvarig för bildanvändningen på företaget/organisationen. Säg att du tycker att det är roligt att de använder bilden. Fråga sedan hur det kommer sig att de använder just denna bild. Och hur de fått tag i den. Förklara sedan att denna användning kräver ditt tillstånd som fotograf till bilden och att de måste betala för det. De kan exempelvis få välja att anta ett erbjudande om licens för den tid som varit och en viss tid framöver (inklusive eller exklusive skadestånd beroende på hur du lägger upp det). Eller så kan de få betala för den tid de använt bilden olovligen plus ett skadestånd för detta.

Många kommer säkert att ha massor med förklaringar till varför de använt bilden utan tillstånd och betalning. Allt ifrån att de hittat den på internet och trott att den var fri, hittat den på en hemsida där det stod att den fick laddas ned, använt den ”i god tro” (nej, ”god tro” existerar inte inom upphovsrätten. Det är alltid upp till användaren att se till att denne har de rättigheter som behövs för den aktuella användningen), det gick inte att se vem som var fotograf, till att ”de omedelbart ska ta bort bilden och det är väl ok för då behöver vi väl inte betala” etc. I det senare fallet får du själv avgöra om det är ok, men brottet är redan begånget och enbart att de vill ta bort bilden (på hemsidan) gör inte att upphovsrättsintrånget blir ogjort. De måste egentligen betala för den användning som skett, men du som rättsinnehavare avgör förstås om du vill framställa kravet.

Om de vill ta bort bilden måste de ändå betala för den olovliga användning som skett fram till den tidpunkt de tar bort bilden samt det skadestånd ni kommer överens om. Vill de licensiera bilden efter denna tidpunkt blir ersättningen för detta en förhandlingsfråga er emellan.

En tidigare okänd person eller okänt företag kan bli din nya kund. Det kan därför vara viktigt att inte gå på som en furie direkt och hota med inkasso och stämning. Det kan här vara bra att sondera terrängen; kanske kan ni hitta en samarbetsform som ger dig större möjligheter till ersättning än endast för den olovligt använda bilden.

En gammal eller nuvarande kund bör få reda på vad som gått fel i deras användning. Rekommendationen är dock att begära ersättning för den användning som skett samt skadestånd för detta.

Efter samtalet ska du bekräfta vad ni talat om (om du inte bevissäkrat genom att spela in samtalet förstås). Nu är e-post en bra form för kommunikation.

Här kommer ett exempel på e-postbekräftelse. Det avser endast att ge dig en uppfattning om vad du bör skriva och du måste förstås anpassa det till de omständigheter som gäller för ditt fall.

Bästa XX!
Tack för ett trevligt samtal idag rörande er olovliga användning av bild på er hemsida http://www.siochsa.se. Som överenskommet kommer jag att skicka en faktura omfattande skälig ersättning om xx xxx kr + 25% moms samt skadestånd om xx xxx kr för den olovliga användning ni genomfört i följande medier [web/Facebook/tidning/tidskrift/etc] under följande tid (om aktuellt).

Med vänlig hälsning
XX

6. Inget resultat

Om dina ansträngningar inte ger resultat i form av betalning eller borttagning av bilder finns det ett par alternativ att överväga – tvinga fram betalning, få bort bilderna eller polisanmäla.

a. Tvinga fram betalning
Du kan skicka ett inkassokrav på beloppet. Om intrångsgöraren bestrider är sista alternativet att stämma intrångsgöraren inför domstol.

Du kan stämma intrångsgöraren inför domstol. Kontrollera att du får använda din rättsskyddsförsäkring med ditt försäkringsbolag. Här gäller dock att se upp med beloppen. Om det krävda beloppet är lägre än halva prisbasbeloppet (2020: 47 300 kr), dvs. under 23 650 kr, gäller reglerna om förenklat tvistemål (förkortat FT). Då gäller inte Gefverts rättsskyddsförsäkring (och vanligen inte heller andra varianter på denna försäkring). Om du har Gefverts stora eller lilla företagsförsäkring har du dock ett Utökat försäkringsskydd för tvister under halva prisbasbeloppet (läs mer här). Du kan även själv driva din sak på egen bekostnad och du behöver heller inte, som huvudregel, betala motpartens processkostnader. Du får alltså inte betalt för dina processkostnader om du vinner.

b. Få bort bilderna.
Gäller det digitala medier kan kontakt tas med den ISP som intrångsgörarens hemsida finns på. Gäller det YouTube, Facebook eller liknande internettjänster finns vanligen en rutin för att anmäla olovlig användning av upphovsrättsligt skyddat material som du kan använda dig av. 

Är bilderna tryckta kan du ta upp frågan om destruktion av det tryckta materialet inför domstol om sådan är aktuell. Det skulle dock föra alltför långt att i detalj redogöra för detta inom ramen för denna text. Om det skulle bli aktuellt välj att då ta upp frågan med en jurist eller advokat.

c. Gör en polisanmälan
Om dina fredliga försök till frivillig (s k civilrättslig) uppgörelse inte fungerar finns möjligheten att göra en polisanmälan för att på denna (s k straffrättsliga) väg försöka få ersättning. I detta fall är det mycket viktigt att bevissäkringen är väl genomförd samt att du ordentligt dokumenterat intrånget. Skillnaden mellan en frivillig uppgörelse och om du gör en polisanmälan är att det ställs stora krav på dig att kunna visa uppsåt eller grov oaktsamhet hos den som begått intrånget. Hur du ska göra detta förklaras i texten nedan.

Har intrånget skett genom internet ska du ta en skärmdump av ditt fotografi på exempelvis den hemsida eller det sociala media som den olovliga användningen skett. Viktigt är då att du tar skärmdumpen på hela den hemsidan så att man tydligt ser vilken domän (exempelvis http://www.hemsidan.se) som intrånget skett på samt att det framgår vilket datum som skärmdumpen är tagen.

Har intrånget skett i en tidning eller bok eller annan trycksak är det bra med ett original av tidningen eller boken, men finns inte denna möjlighet ta en kopia på fotografiet i trycksaken samt det ställe där det framgår när trycksaken utgavs. För böcker, ta även en bild på bokomslaget och den sida där upplagan är noterad och för tidningen, även på omslaget så att man ser vilket nummer och årgång som avses.

Man ska också kunna dokumentera att man kontaktat intrångsgöraren och påpekat felaktigheten. Detta kan göras med ett formellt varningsbrev (som din förbundsjurist kan hjälpa dig med att utforma som du sedan själv sänder till intrångsgöraren) eller en bekräftelse på ett telefonsamtal eller epost enligt ovan förslag. Om intrångsgöraren inte betalar och inte heller tar bort fotografierna är detta en tydlig indikation på att handlingen är uppsåtlig eller grovt oaktsam. Du ska då dokumentera även detta enligt ovan rekommendation för bevissäkring.

När du har bevisen i din hand kan du göra en polisanmälan. Den enskilda bedömningen om bevisningen är tillräcklig görs dock av utredande polismyndighet samt åklagare. Det finns alltså inga garantier att ovan rekommenderade bevisning med 100% säkerhet kommer att resultera i ett åtal. 

7. Osäker på någon del i processen?
   Vänd dig till SFF för rådgivning. Du når förbundsjuristen på telefon: 08-700 00 06 (knappval 1) eller epost: jurist@sfoto.se