Fundera på om det i framtiden ska vara dina arvingar – eller någon annan – som tar hand om arkivet. Det finns flera sätt att organisera detta på, med olika för- och nackdelar.

Ett alternativ är att bilda en stiftelse. Det kan kännas tryggt och långsiktigt, men stiftelser är ofta dyra att driva på grund av krav på administration och regler. Dessutom är det svårt att ändra stadgar eller upplösa en stiftelse, vilket kan skapa problem för framtida generationer.

Ett enklare alternativ är en ideell förening. Den är relativt lätt att starta, ger möjlighet att skriva egna stadgar och dessa kan justeras vid behov. En ideell förening kräver ingen auktoriserad revisor, utan det räcker att bokföringen sköts på vanligt sätt. Formen passar bra för mindre arkiv och är flexibel nog att upplösas om behovet upphör.

Om arkivet har fortsatt kommersiellt värde och genererar intäkter kan det vara aktuellt att behålla eller starta ett aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma. I många fall saknar dock äldre arkiv tillräckligt med ekonomisk aktivitet för att det ska löna sig. På Skatteverkets hemsida finns tydlig information om olika organisations- och företagsformer.

För värdering av fotografier kan du kontakta auktionshus som Auktionsverket eller Bukowskis, och för värdering och försäljning av teknik LP FOTO. 

Om du är arvinge som tagit över ett fotografiskt arkiv – sök stöd och råd. Du kan till exempel bli förvaltarmedlem i SFF, och vi kan även hjälpa till med kontakter till andra i samma situation. Vart du ska vända dig med frågor beror på arkivets karaktär och vad du vill veta. Länsmuseer, Kungliga biblioteket och Riksarkivet kan ibland också ge vägledning.