Det finns ingen lagregel som kräver tillstånd innan du fotograferar andra personer och med några få undantag är utgångspunkten att det är tillåtet. När du sprider bilder på personer behöver du dock ta hänsyn till regler om skydd av personuppgifter.
Lagen om namn och bild i reklam
Enligt lagen om namn och bild i reklam är det förbjudet att använda någons namn eller bild i reklam utan samtycke.
Dataskyddsförordningen (GDPR)
Dataskyddsförordningen ställer krav på en laglig grund för behandling av personuppgifter, exempelvis personbilder. En laglig grund för att lagra och sprida bilder på personer kan vara avtal med eller samtycke från den som avbildas. Att tänka på är att samtycke, som laglig grund, ska kunna återkallas lika lätt som det gavs, så vill man försäkra sig om att kunna fortsätta använda bilderna under en viss tid är det bättre att teckna modellavtal med personer som syns på bilderna. Som medlem i SFF har du tillgång till modellavtal, dessa finner du i inloggat läge.
Ett viktigt undantag från reglerna i Dataskyddsförordningen är behandling av personuppgifter som omfattas av grundlagsskyddet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt behandling som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.
Reglerna gäller alltså inte för bilder som kan klassas som journalistik eller för konstnärligt eller akademiskt skapande. Typiska exempel är nyhetsbilder i dagstidningar eller fotografier som ställs ut på ett konstgalleri. I gränsdragningar mellan journalistik och samhällsinformation eller konst och marknadsföring vara svårare att avgöra om undantaget är tillämpligt eller inte.
I bedömningar om reglernas tillämpning bör man ha med sig att lagstiftningen syftar till en rimlig avvägning mellan skydd för den personliga integriteten och rätten till yttrande- och informationsfrihet. En allmän intresseavvägning som tar hänsyn till syftet med reglerna skulle i sig kunna utgöra en laglig grund om man kan visa att intresset av att behandla personbilder väger tyngre än den avbildades integritetsintresse i det enskilda fallet.
Läs mer om GDPR i Företagarguiden.
Olaga integritetsintrång
Enligt lagen om olaga integritetsintrång i brottsbalken kan det vara brottsligt att sprida en bild på en person som blir utsatt för ett fysiskt angrepp eller på annat sätt befinner sig i en mycket utsatt situation, exempelvis skadade personer i en bilolycka. För att spridningen ska vara olaglig krävs dels att spridningen är ägnad att skada personen på bilden, dels att spridningen saknar ett försvarligt syfte. Ett typiskt sådant försvarligt syfte kan vara nyhetsförmedling och publicering i grundlagsskyddade medier träffas överhuvudtaget inte av brottsbalkens straffrättsliga regler.
