Upphovsrätten ger dig som fotograf både ekonomiska och ideella rättigheter till dina bilder. Det innebär bland annat ensamrätt att bestämma över hur bilden används och att alltid bli namngiven som upphovsperson.
Ekonomisk rätt och ideell rätt
Upphovspersonen har den ekonomiska ensamrätten till sina verk, vilket innebär att alla andra som vill använda ett verk måste ha tillstånd från upphovspersonen. I lagtexten är det formulerat som att upphovspersonen har ensamrätt att göra exemplar av verket samt att sprida, överföra eller på annat sätt göra verket tillgängligt för allmänheten. Framställning av exemplar sker när en kopia görs av verket. Verket görs tillgängligt för allmänheten när ett fysiskt verk sprids, när ett verk överförs (t ex publiceras på nätet eller sänds i radio/tv) samt när ett verk framförs (t ex föreställningar eller presentationer) eller visas (t ex utställning på museum eller galleri).
Den ideella rätten innebär att upphovspersonen har ensamrätt att ändra sitt verk eller att överföra det till en annan konstart samt äger rätt att motsätta sig en kränkande ändring av verket eller att verket förekommer i ett kränkande sammanhang. Den innebär även att upphovspersonens namn alltid ska anges i samband med användningen av ett verk, om det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt.
Det upphovsrättsliga skyddets omfattning
Det som skyddas av upphovsrätten är formen och uttrycket – inte den bakomliggande idén, stilen eller grundläggande fakta. Upphovsrätten är med andra ord inte ett idéskydd. Det är inte heller ett motivskydd, dvs vem som helst äger rätten att fotografera samma motiv.
Skyddet är teknikneutralt, det gäller på samma sätt för digitalt tillgängliggjorda verk på internet som för tryckta bilder i en tidning och andra analoga verk. Att en bild finns lättillgänglig på sociala medier eller andra sidor på nätet är alltså inte samma sak som att bilden är tillåten att använda.
Skyddstid
Fotografier som uppnår verkshöjd skyddas på samma sätt som andra konstnärliga verk, under upphovspersonens livstid och i 70 år från året för dennes bortgång – verkets så kallade skyddstid. När upphovspersonen avlider är det dennes arvingar eller testamentstagare som övertar rättigheterna och förvaltningen av dessa i enlighet med allmänna lagregler om arvsrätt.
Fotografiska bilder som inte uppnår kravet på originalitet har ett kortare skydd, i 50 år från det att fotografiet togs. Efter att skyddstiden löpt ut är det fritt för vem som helst att framställa exemplar av upphovspersonens verk och att tillgängliggöra dem för allmänheten.
