Upphovsrätt och GDPR gäller oavsett teknik – samma regler och etiska principer ska alltså följas även när du skapar bilder med AI. Det handlar bland annat om att vara tydlig med vad som är äkta och hur personer eller motiv representeras. 

Flera plattformar förbjuder nu AI-genererade bilder som efterliknar kända konstnärers stil och manér, eller innehåller verkliga personer, karaktärer, platser eller egendom – om du inte har laglig rätt att använda dem, till exempel genom en modell- eller egendomsrelease. Om bilden föreställer eller bygger på en identifierbar person krävs alltid en modellrelease. 

Inom pressfotografi är trovärdighet avgörande. De flesta redaktioner använder inte AI-genererade bilder i nyheter eller dokumentära sammanhang, bara i vissa featureartiklar – och då med tydlig märkning. Som bildjournalist får du dock använda AI-verktyg för att redigera dina bilder på samma sätt som i det analoga mörkrummet: ljusa upp, mörka ned eller färgkorrigera inom rimliga gränser. 

Patent- och registeringsverket (PRV) har en bra guide som beskriver vad som gäller med upphovsrätt i förhållande till AI-bilder. 

Begränsa möjligheten till AI-träning med dina bilder
Upphovsrättsskyddade bilder används idag ofta för att träna generativa AI-system. Vissa tolkar lagen som att det är tillåtet att göra detta utan att fråga upphovspersoner om lov eller betala ersättning. SFF menar att lagen inte ger rätt att använda skyddade verk på det här sättet, eftersom det bryter mot den så kallade trestegsregeln i upphovsrätten. 

Om du inte vill att dina bilder används för att träna AI är det viktigt att du känner till vilka villkor som gäller i de AI-verktyg du använder. Du bör också informera bildköpare om detta, skriva in det i avtal och låta det framgå i bildfilernas metadata. 

Det finns i dagens läge två verktyg, Glaze och Nightshade, som kan hjälpa till att skydda bilder på nätet från att bli identifierade och använda i AI-träning. Däremot kan de inte skydda bilder som redan har använts i tidigare träning.