Ehrs majestät
Så förevigades kungliga juveler värda miljarder mot svarta betongblock.
Fotografen Bruno Ehrs har onekligen en viss vana att röra sig på slott och i kungliga salonger. Bland annat har hans porträtt av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia varit förlagor till frimärken. Och hans bild av kungen med en svan som simmar in i bild är en samtida klassiker.
Men det var ändå med viss förvåning som Bruno Ehrs förra året mottog förfrågan om han ville fotografera de så kallade riksregalierna. Alltså symbolerna för Sveriges statsskick, som genom historien burits av medlemmar ur kungahuset vid kröningar och högtidliga ceremonier.
– Det är ju inte som att fotografera en brödrost. Hur tänker man när man får ett sådant uppdrag? Först med upprymdhet som därefter snabbt byttes om till oro. Hur ska jag våga närma mig detta tema, hur ska jag kunna prägla resultatet både med mig som avsändare med ett personligt uttryck samtidigt som jag respektfullt gestaltar dessa ytterst historiskt berättande objekt på bästa sätt? Hur ska regalierna kunna skildras i sin tradition och samtidigt gestaltas med en nutida blick? säger Bruno Ehrs.

Foto: Bruno Ehrs
Riksregalierna, som består av svärd, krona, spira, äpple och nyckel, har inte fotograferats på länge, och hovet tyckte det var dags för nya bilder. Exakt hur länge sedan det var de fotograferades senast, vet hovet knappt själva. Men Bruno Ehrs uppskattar att det var ”åtminstone 40 år sedan”.
Så för att komma fram till hur han skulle avbilda föremålen tittade Bruno på hur de fotograferats tidigare – och bestämde sig för att göra precis tvärtom.
– De brukar avbildas mot en fond av blå sammet, siden eller liknande. Det enda jag visste var att så skulle jag inte göra. Vid ett av de förberedande besöken i Skattkammaren, som är smakfullt inrymd i slottets gamla vedlager i den medeltida källaren, uppmärksammade jag de urgamla källarvalven i grov granit som andades av århundradens stabilitet, säkerhet och skönhet.
Bruno besökte olika stenlager och leverantörer av bänkskivor till kök, men också byggvaruhus, och fastnade till slut för mörka betongblock, som användes både i sin helhet och uppkapade, för att bygga olika kombinationer, ”som ett lekfullt lego i sten”.
– Tanken var att regalierna skulle lyftas fram, och att murblocken endast skulle ge en arkitektonisk komposition men med en nedtonad roll. Knappt synas men ändå finnas där.
Ljusmässigt bestämde sig Bruno för ett hårt ljus precis ovanför regalierna för att ge dramatik i murblocken och svärta i skuggorna.
– Sedan placerade jag mellan ljuskällan och objekten en uppspänd genomskinlig diffusduk, som ett segel av sidenduk, för att ge ett mjukt ljus uppifrån som enbart påverkade regalierna. Och slutligen ett upplättningsljus från vänster, höger och framifrån. Allt detta arbete under ovärderlig support av min kunniga assistent Emil Widstrand, vars kunskaper var en förutsättning för att kunna genomföra projektet.

Foto: Bruno Ehrs
Att regalierna skulle fotograferas på plats var en självklarhet, bland annat av försäkringsskäl, men det medförde också vissa tekniska och logistiska problem.
– Källaren, som tillhörde det nedbrunna slottet Tre Kronor, är helt becksvart, det finns inte det minsta dagsljus där nere.
Regalierna, som bland annat omfattar Erik XIV:s krona från 1561 och Gustav Vasas rikssvärd från 1541, är naturligtvis riktiga dyrgripar. Exakt hur värdefulla är svårt att fastställa, men 1998 värderades de till ungefär 415 miljarder kronor. Och i dag är de sannolikt värda ännu mer.
– Det är lite speciellt att arbeta med sådana föremål. Jag fick ställa ljuset på en kopia av kronan innan den riktiga kronan sattes på plats av två hovanställda iförda vita handskar. Men objekten är inte bara värdefulla i pengar räknat, de har också ett otroligt symboliskt värde.

